Ikon för appen Lagens möjligheter - rättvisans våg, förgylld

Nästa avsnitt >

KRITERIER FÖR OLIKA KÖP & TJÄNSTER


Att avgöra om köprättsliga, konsumenträttsliga- eller andra allmänna kontraktsrättsliga principer ska tillämpas, kan ha betydelse för bl.a. ersättnings-/prisavdrags storlek och omfattningen av undersöknings- eller upplysningsskyldighet vid t.ex. hästköp


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


  • 2021 juli, Hovrättsdom
    En näringsidkares återköp från en konsument kan inte generellt uppfattas som en slutlig reglering av parternas mellanhavanden med innebörden att konsumentens rättigheter enligt konsumentlagstiftning har avtalats bort.

  • 2021 april, Hovrättsdom
    Samarbetspartner ansågs ej ha visat att köplagen var tillämplig på ett enligt hovrätten ”bredare samarbete mellan parterna innefattande bl.a. att utveckla en produkt, att tillhanda arbetsresurser och att bidra med finansiering.” Därmed fanns ingen dispositiv rätt att göra gällande betalningsskyldighet på grund av dröjsmål.

  • 2021 mars, Hovrättsdom
    Kreditgivare ansågs ej ha visat rätt att framställa krav med anledning av fördröjd leverans av lastmaskin, eftersom säljaren kunde bevisa att lastmaskinen i fråga hade levererats. Trots oklarheter rörande lastmaskinens serienummer, modellbeteckning osv, kunde kreditgivaren inte heller bevisa att maskinen var behäftad med rättsligt fel; att säljaren inte var legal ägare. Bl.a. om bevisbördan för att ett köpeavtal finns och att köplagen ska tillämpas mellan parterna, mot en invändning om att köparen endast ska ses som förmedlande mellanhand/kreditgivare, samt om äganderättsövergång när en långivare endast vill säkra viss egendom till dess lånet är återbetalat (jfr. säkerhetsöverlåtelse).

  • 2020, NJA 2020 s. 723
    Prövning av om kraven enligt jordabalken vid fastighetsköp är uppfyllda gällande ett avtal betecknat som köpekontrakt/hyreskontrakt.

  • 2019, Hovrättsdom
    Förmedlare ansågs ej ha visat att förmedling av nyttjanderätt till datorprogram utgjorde förmedling av en vara enligt lagen om Handelsagentur; Bl.a. om rätt till provision och avgångsvederlag m.m.

  • 2019, Hovrättsdom
    [Hovrätten fastställde tingsrättens dom] Inkassobolag ansågs ej ha visat att jurist och klient hade avtalat om ett visst högre timpris, inte heller att klienten hade reklamerat kostnadsräkningen för sent; Bl.a. om analog tillämpning av viss lagstiftning på uppdragsförhållanden mellan konsument och jurist, rimlig tidsåtgång i mindre komplicerade arbetstvister, samt allmänna reklamationsrättsliga principer.


  • 2018, Hovrättsdom
    Beställare av skogsplantering ansågs ej ha visat att ”planttäthet” eller ”överlevnadsgrad” hade avtalats; Bl.a. om analog tillämpning av köplagen på liknande tjänst och beviskravet för att fast pris har avtalats.


  • 2018, NJA 2018 s. 866
    Fråga om näringsidkare handlat för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten. Bedömningen ska utgå från en typisk konsuments skyddsintresse och göras på ett objektiverat sätt.


  • 2018, Hovrättsdom
    Åklagare ansågs ej ha visat att icke-auktoriserad person hade begått brott genom att förmedla bolagsinkråm vari ingick fastigheter - då alternativet att förmedlingen kunde ha avsett aktier också låg nära till hands, utgick ansvarsprövningen från det för den tilltalade mest fördelaktiga alternativet.


  • 2017, Hovrättsdom
    Kreditinstitut (ursprunglig ägare) ansågs ha visat att grävmaskin hade uthyrts genom leasing jämte återtaganderättsförbehåll och inte genom avbetalningsköp; Bl.a. om restriktiv tillämpning av omklassificering från leasingavtal till avtal om avbetalningsköp, samt om återtagandeförbehåll varit allvarligt menat genom att den verkliga marknadsrisken inte har övervältrats på leasetagare.


  • 2017, Hovrättsdom
    Beställare av bergvärmepump ansågs ej ha visat att viss kalkyl garanterade viss energiförbrukning enligt kontraktsrättsliga principer; Bl.a. om att Köplagen inte är tillämplig då installationskostnaderna överstiger materialkostnaderna.


  • 2016, Hovrättsdom
    Konsument ansågs ej ha visat att Mercedes (personbil) köpts på kredit; Bl.a. om bevisbördans placering för påstående om konsumentköp på kredit när hyresavtal finns, betydelsen av vem som bekostat underhåll, att provision betalades då avtalet slöts, samt om s.k. dolt kreditköp.


  • 2015, Hovrättsdom
    Hästköpare ansågs ej ha visat att den person (tillika andelsägare i hästen) som mottagit köpeskilling därmed också var rätt säljare och rätt part i målet för att återfå köpeskillingen; Bl.a. om bevisbördan när andelsägare tagit emot köpeskilling enbart för förmedling till annan andelsägare och det därför är oklart vem som egentligen har sålt sin andel.


  • 2014, Hovrättsdom
    Uppdragstagare och uppdragsgivare ansågs ha vunnit i lika delar – uppdragstagaren har rätt till skälig ersättning för utförda renoveringsarbeten på tillbyggnader, samtidigt som han olovligen avverkat skog på uppdragsgivarens mark och ska ersätta skadan.


  • 2014, RH 2015:44
    Kärandena var ägare till en timmerstuga belägen på Kronans överloppsmark. Andra personer har förvärvat en fastighet till vilken den aktuella stugan i köpehandlingen upptagits som tillbehör. Dessa personer har därefter rivit stugan, som inte var i användbart skick, och återuppbyggt den. Svarandena har senare förvärvat fastigheten. Då bearbetningen av stugan har ansetts vara så genomgripande att svarandena förvärvat äganderätten till den genom s.k. specifikation, har kärandenas talan om bättre rätt till stugan och om handräckning lämnats utan bifall (Rättsfall: NJA 1934 s. 29; NJA 1952 s. 407).


  • 2013, Hovrättsdom
    Beställare av maskinhall ansågs ha visat att leverantören tillika den smed som ombesörjt leverans av stålbalkar, skulle bära ansvaret för att maskinhallen rasade till följd av feldimensionerad stålkonstruktion; Bl.a. om att Köplagen inte är tillämplig vid beställning som förutom köp- omfattar uppförande montering, vilket i detta fall även innebar en förlängd reklamationsfrist.


  • 2001, NJA 2001 s. 177
    Vid köp och arbetsbeting som direkt eller analogivis omfattas av 1990 års köplag har huvudregeln ansetts vara att den part som hävdar att avtal har träffats om priset eller om beräkningsgrunden för detta har bevisbördan för sitt påstående.


  • 2001, NJA 2001 s. 155
    Frågor om försäljning av en segelbåt var att bedöma enligt köplagen (1990:931) eller konsumentköplagen (1990:932) samt om båten var att anse som felaktig.


  • 2001, NJA 2001 s. 138
    Fråga huruvida ett avtal om leverans och installation av en värmepanna hos en privatperson skall anses som ett konsumentköp eller en konsumenttjänst.


  • 1999, RH 1999:138
    I ett mål om nedsättning av köpeskillingen för ett förvärv av aktier i ett fastighetsaktiebolag, till vilka var knutna nyttjanderätten till en bostadslägenhet, har hovrätten, trots förvärvets likhet med ett fastighetsköp, ansett bestämmelserna i 20 § andra stycket och 33 § köplagen om verkan av att säljaren handlat i strid mot tro och heder vara tillämpliga.


  • 1984, NJA 1984 s. 482
    Fråga, i visst fall, huruvida en som köpeavtal betecknad handling kunde anses uppfylla föreskriften i 4 kap 1 § JB att köpehandling skall innehålla förklaring av säljaren att egendomen överlåtes på köparen.


  • 1977, NJA 1977 s. 509
    Avtal, varigenom A till B uthyr fastighet under 40 år, innehåller tillika bestämmelse att A skall utfärda kvitterat köpebrev sedan B fullgjort samtliga hyresbetalningar. Eftersom denna bestämmelse ansetts innefatta även villkor om hyresförhållandets bestånd, har avtalet på grund av 4 kap 4 § JB befunnits ogiltigt såsom köp.


  • 1969, NJA NJA 1969 s. 409
    Journalist, som var medlem i arbetarekommun, erhöll uppdrag att göra en valbroschyr. Fråga huruvida för arbetarekommunen - som bestred krav på ersättning under åberopande av att det var praxis att arbete i samband med valrörelse i viss

< Föregående avsnitt  ||  Nästa avsnitt >

Fast egendom - Undersökningsplikt, upplysningsskyldighet & ond tro


Tolkning av marknadsföringsbegrepp såsom ”helrenoverat”, om det är självklart att alla byggnader på en fastighet har bygglov och vad köpare borde ha upptäckt i form av fel vid en normal fastighetsbesiktning.


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


  • 2019, Hovrättsdom
    Fastighetsköpare ansågs ej ha visat att fukt och mögel utgjorde fel i jordabalkens mening; Bl.a. om avvikelser från vad som objektivt sett kan anses typiskt och ordinärt för en fastighet av det aktuella slaget och byggnadsskicket, om bedömning av grov vårdslöshet eller annars handlande i strid mot tro och heder (försummad upplysningsskyldighet).


  • 2019, Hovrättsdom
    Köpare ansågs ej ha visat att brandskador på sjöbod utgjorde fel i jordabalkens mening eller att vissa angivna skador hade reklamerats i tid; Bl.a. om betydelsen av påverkan på marknadsvärdet, försumlighet att inte lämna upplysningar och möjligheten att få skadestånd då skador inte utgör fel i jordabalkens mening.


  • 2018, Hovrättsdom
    Köpare ansågs ha visat rätt till prisavdrag då plattsättning på golv och väggar var sämre utförd än vad en köpare med fog bör kunna räkna med (abstrakt fel i fastighet), och även att undersökningsplikten hade fullgjorts; Bl.a. om skillnaden mellan konkret fel & abstrakt fel, utvidgad undersökningsplikt, samt avvisad omständighet som åberopats för sent i hovrätten.


  • 2017, NJA 2017 s. 1195
    Fråga om en fastighetsköpare – även om säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder – på grund av passivitet har förlorat sin rätt till påföljd för fel i fastigheten genom att inte underrätta säljaren om felet.


  • 2017, Tingsrättsdom
    Husköpare ansågs ej ha visat att ingjutna reglar i husets betongplatta har utgjort ett dolt fel som inte omfattades av deras utökade undersökningsplikt; Bl.a. om motiven till köpares skyldighet att visa att dolt fel har förelegat på tillträdesdagen av fastigheten.


  • 2016, NJA 2016 s. 346
    Fel i fastighet? En fasadkonstruktion visade sig vara bristfällig i fråga om fuktsäkerhet. Men när huset uppfördes var konstruktionen allmänt godtagen i branschen och förenlig med gängse tolkning av den gällande byggnormen. Fastigheten har därför inte avvikit från vad köparna med fog kunnat förutsätta vid köpet (Rättsfall: NJA 1997 s.290, NJA 2010 s.286, NJA 2015 s.110 och NJA 2015 s.1040).


  • 2014, RH 2014:33
    På fast egendom avsedd för bostadsändamål har utförts åtgärder för om- och tillbyggnad som varit bygglovspliktiga. Efter att fastigheten sålts har det förhållandet att bygglov saknats ansetts utgöra fel i fastigheten. Köparna har ansetts kunna utgå ifrån att bygglov funnits och har alltså inte haft någon undersökningsplikt i det avseendet. Även fråga om beräkning av prisavdragets storlek (Rättsfall: NJA 2011 s. 576).


  • 2014, Hovrättsdom
    Köpare ansågs ej ha visat att ”helrenoverad” hade åsyftat andra åtgärder utöver de som redovisats i objektsbeskrivningen - fastigheten ansågs därmed inte ha några fel som köparna inte kunde ha upptäckt om de hade fullgjort sin undersökningsplikt, vilket även omfattande vissa åberopade dolda fel; Bl.a. om försiktighet vid jämförelse av driftskostnader och energiförbrukning som kan variera mellan olika husinnehavare.


  • 2013, Tingsrättsdom
    Husköpare ansågs ha visat att fel förelåg i fastigheten vilket gav rätt till prisavdrag motsvarande avhjälpandekostnaderna; Bl.a. om vad som får anses typiskt och ordinärt för nyproducerade fastigheter, huruvida följdskador jämte andra kostnader ska ersättas i form av skadestånd och utökad eller reducerad undersökningsplikt.


  • 2012, NJA 2012 s. 1021
    Rättsligt fel vid köp av fastighet. Det har vid tillämpning av 4 kap. 17 § jordabalken ställts högre krav på utredningen för att anse att köparen borde äga kännedom om en rättighets existens än vad som är fallet vid tillämpning av det motsvarande rekvisitet i 7 kap. 14 § jordabalken. Reklamationsfristen för rättsligt fel börjar löpa när ett krav från tredje man med anledning av ett rättsligt fel kan anses vara grundat på sannolika skäl (Rättsfall: NJA 1990 s. 331 och NJA 2007 s. 35).


  • 2012, Hovrättsdom
    Villaköpare ansågs ha visat att fel förelåg som berättigade till avdrag på köpeskillingen, vilket inte ska reduceras med ROT-avdrag som kunnat nyttjas för avhjälpandekostnaderna; Bl.a. om synbarhet och undersökningsplikt avseende fuktsäkerhet i fasad, golvbrunn, bristande lufttäthet kring infälld belysning och tak, samt om beräkning av prisavdrag genom direktmetoden i förhållande till standardhöjning som kan anses oundviklig.


  • 2011, Hovrättsdom
    Fastighetsköpare ansågs ha visat att rättsligt fel förelåg i form av belastande vägservitut, vilket fick åberopas som fel trots att vägen varit fullt synlig inför köpet; Bl.a. om motiven till 7:14 respektive 4:17 JB och skillnaden mellan den sakrättsliga- och å andra sidan obligationsrättsliga undersökningsplikten som inte alltid överensstämmer.


  • 2007, NJA 2007 s. 86
    Köpare av fastighet har ansetts berättigad att åberopa ett fel (betydande buller från motocrossbana) som säljaren känt till men inte upplyst köparen om, trots att köparen bort upptäcka felet. Betalning till fastighetsmäklaren, som inte var behörig att ta emot denna för säljarens räkning, har blivit giltig mot säljaren sedan denne, efter vunnen kännedom om att beloppet betalats till mäklaren och att mäklaren tillgodogjort sig beloppet som provision, inte gjort invändning mot mäklaren och inte heller begärt att denne skulle vidarebefordra beloppet (Rättsfall: NJA 1934 s. 533, NJA 1961 s. 137, NJA 1964 s. 239, NJA 1981 s. 815, NJA 1981 s. 894, NJA 1985 s. 274, NJA 1991 s. 808).


  • 1998, NJA 1998 s. 407
    Fråga i mål angående ansvar för fel i fastighet i vad mån köpare till stöd för att han fullgjort sin undersökningsplikt kan åberopa innehållet i ett av honom före köpet anskaffat besiktningsutlåtande. 4 kap 19 § 2 st JB.


  • 1996, NJA 1996 s. 584
    Fråga om köpares undersökningsplikt vid fastighetsköp. 4 kap 19 § JB.


  • 1985, NJA 1985 s. 871
    Fråga om tillämpning av 4 kap 19 § JB.


  • 1984, NJA 1984 s. 3
    Fråga om omfattningen av köparens undersökningsplikt vid fastighetsköp. 4 kap 19 § JB. (Jfr 1979 s 790, 1980 s 555 och 1983 s 865).


  • 1983, NJA 1983 s. 865
    Kommun sålde på auktion fastighet med 50-årig villabyggnad. I annonsen om auktionen angavs att huset var "nyrenoverat och moderniserat" ett par år före försäljningen. Renoveringen och moderniseringen omfattade bl a läggande av nytt golv i undervåningen. Sedan köparna tillträtt, befanns att bjälklaget mellan undervåning och källare var svårt skadat genom röta och insektsangrepp. Fråga huruvida säljaren genom annonsen jämte vad som kunde iakttagas vid besiktning av huset kunde anses ha utfäst, att bjälklaget blivit försatt i godtagbart skick. 4 kap 19 § JB. - Även frågor om räckvidden av friskrivningsklausul och om tillämpning av 36 § avtalslagen (jfr 1978 s 307 och 1980 s 398).


  • 1983, NJA 1983 s. 858
    Från säljarsidan under köpeförhandlingarna lämnad uppgift om en försåld fastighets areal har ansetts innebära en utfästelse som befriar köparen från undersökningsplikt i detta hänseende, om inte andra omständigheter talar däremot.


  • 1981, NJA 1981 s. 1255
    Vid köp av tre registerfastigheter, omfattande ett flertal skiften, utgick både köpare och säljare från den ekonomiska kartans visning beträffande fastigheternas areal och gränser. Sedan det efter köpet framkommit att ett av skiftena var väsentligt mindre än kartan utvisade, yrkar köparen nedsättning av köpeskillingen. Fråga huruvida köparen med hänsyn till omständigheterna, särskilt vad som förekommit vid ett samtal med säljaren, haft anledning att vid köpet räkna med att skiftet hade den omfattning som den ekonomiska kartan utvisade. 4 kap 19 § JB.


  • 1981, NJA 1981 s. 815
    En hundraårig träbyggnad var vid fastighetens försäljning utsatt för husbocksangrepp. Felet hade kunnat upptäckas av köparen, om han undersökt fastigheten tillräckligt noggrant, vilket emellertid ej skett. Att säljaren bort misstänka att insektsangrepp pågick men köparen ej fått upplysning om sådan misstanke har ansetts ej betaga säljaren rätten

< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >

Lös egendom - Undersökningsplikt, upplysningsskyldighet & ond tro


Situationer då säljare kan komma undan med att lämna ”lite” felaktig information, t.ex. avseende storlek på kundfordringar och leverantörsskulder vid företagsöverlåtelse och när säljare är skyldiga att lämna fullständiga upplysningar, t.ex. även om en konsument inte ställer vissa nödvändiga frågor i samband med installation av värmesystem i hus


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


  • 2020, HD T 2829-19
    En bostadsrätt som sålts i befintligt skick har ansetts vara i väsentligt sämre skick än köparen med fog kunnat förutsätta (19 § första stycket 3 köplagen). Även fråga om verkan av köparens undersökning före köpet och om prisavdragets beräkning vid fel.

  • 2020, Allmänna reklamationsnämnden
    Fråga om en arrangörs skyldighet att återbetala biljettkostnaden när en konsert ställts in på grund av rådande riktlinjer om att begränsa antalet personer vid allmänna sammankomster. Även fråga om betydelsen av ett erbjudande om ersättningsarrangemang och innebörden av principen om force majeure.


  • 2020, Allmänna reklamationsnämnden
    Fråga om rätt till återbetalning av anmälningsavgiften alternativt leverans av tjänsten ett år senare när ett cykellopp ställts in på grund av rådande riktlinjer om att begränsa antalet personer vid allmänna sammankomster. Även fråga om ett avtalsvillkor, som ger arrangören rätt att behålla halva anmälningsavgiften vid extraordinära omständigheter (force majeure), är att anse som oskäligt.


  • 2020, Hovrättsdom
    Leverantör ansågs ha visat att visst pris hade avtalats för s.k. mankar till släp för timmertransport, att betalning av fakturor inte hade utgjort konkludent handlande som hade förändrat parternas avtal och att sprickbildning inte utgjorde något köprättsligt fel; Bl.a. om betydelsen av att betala och inte bestrida fakturor, samt betydelsen av funktionalitet och ändamålsenlighet vid bedömning av köprättsliga fel.


  • 2019, RH 2020:6
    En konsument köpte en fabriksny husvagn av en näringsidkare. Att husvagnen inte utrustats med avtalad markis har ansetts vara ett fel av väsentlig betydelse som gett konsumenten rätt att häva köpet. Konsumenten har även ansetts ha rätt till skadestånd, trots att han sålt husvagnen på offentlig auktion efter att köpet hävts.


  • 2019, Hovrättsdom
    Bilköpare ansågs ha visat att den köpta bilen inte motsvarade befogade förväntningar rörande varans kvalitet och egenskaper enligt konsumentköplagen, då bilen tidigare varit skrotad i USA; Bl.a. om avdrag för nytta trots att köpet hävts och prestationerna ska återgå.


  • 2019, NJA 2019 s. 807
    En bostadsrätt som sålts i befintligt skick har ansetts inte vara i väsentligt sämre skick än köparen med fog kunnat förutsätta (19 § första stycket 3 köplagen). När utgiften för att åtgärda vissa brister i bostadsrättslägenheten utgjort några procent av priset kan bostadsrätten anses felaktig bara om övriga omständigheter med stor tyngd talar för att fel föreligger.


  • 2019, Hovrättsdom
    Leverantör ansågs ej ha visat att beställare av mjukvara för biltvättar hade brustit avseende sin del i avtalet - beställaren hade fullgjort sin skyldighet att fysiskt installera hårdvaran så att förutsättningar för att ansluta mjukvaran i och för sig fanns; Bl.a. om tolkning av leverantörsavtal i dess helhet som ett s.k. datasystemleverantörsavtal, där betalningsskyldighet förutsätter att hela systemet faktiskt har satts i drift.


  • 2018, Hovrättsdom
    Beställare av skogsplantering ansågs ej ha visat att ”planttäthet” eller ”överlevnadsgrad” hade avtalats; Bl.a. om analog tillämpning av köplagen på liknande tjänst och beviskravet för att fast pris har avtalats.


  • 2018, NJA 2018 s. 266
    En högskola har med stöd av kontraktsrättsliga principer förpliktats att återbetala del av studieavgift till en student på grund av bristande kvalitet i utbildningen).


  • 2018, Hovrättsdom
    Beställare av fönstermontering ansågs ha visat att tjänst var felaktigt/icke-fackmässigt utförd och fick prisavdrag; Bl.a. om beviskravet klart mera sannolikt för att konsument ska få rätt till ersättning även för skador som orsakats av den felaktiga tjänsten.


  • 2017, Hovrättsdom
    Bilköpare ansågs ej ha visat att bakomliggande fel som först efter 40 – 50 mil har visat sig orsaka kompressionslöshet I cylinder förelåg redan vid bilens avlämnande.


  • 2016, , Hovrättsdom
    Redovisningsbyrå ansågs ha visat att revisionsuppdrag hade överförts avtalsenligt till motparten, dock hade redovisningsbyrån utfört åtgärder i uppdragen innan överföring som orsakat merkostnader för kunderna och villkoret om provision för överförda uppdrag jämkades därför såsom oskäligt; Bl.a. skillnaden mellan kontraktuellt skadestånd och prisavdrag som grund för att innehålla betalning för provision (se tingsrättens dom).


  • 2016, Tingsrättsdom
    Köpare av ponny ansågs i egenskap av konsument ej ha visat att elakartad tumör funnits redan då ponnyn avlämnades; Bl.a. om köp gjorts privat eller genom bolag och om skäl för sänkning av beviskrav för att svårundersökta fel har förelegat redan vid avlämnandet när sexmånadersfristen för presumtionsregeln i konsumentköplagen har passerats.


  • 2016, NJA 2016 s. 237
    Köplagen. Sedan bostadsrätten till en kontorslokal överlåtits mellan två näringsidkare, har köparen krävt prisavdrag med påståendet att lokalens area var mindre än vad parterna hade avtalat. Arean hade angetts i en annons och i en objektsbeskrivning. Areauppgiften har ansetts utgöra en avtalad egenskap, oavsett att uppgiften enligt beskrivningen har kommit från bostadsrättsföreningen. Eftersom uppgiften har varit preciserad, har köparen ansetts kunna åberopa att arean var för liten, trots en begränsad undersökning före köpet och trots en allmänt hållen friskrivning från säljarens sida. Det har emellertid ansetts att köparen borde ha märkt felet och reklamerat tidigare (Rättsfall: NJA 1937 s. 382, NJA 1955 s. 75, NJA 1964 s. 239, NJA 1982 s. 301, NJA 1983 s. 858, NJA 1993 s. 436 och NJA 1996 s. 598).


  • 2015, NJA 2015 s. 110
    Totalentreprenad avseende småhus. En entreprenör har använt sig av en konstruktion med putsad, enstegstätad fasad. Konstruktionen har medfört betydande risker för problem med mögel, röta och dålig lukt. Resultatet av entreprenörens arbete svarar därför inte mot vad beställaren med fog har kunnat förutsätta. Fel i entreprenaden har ansetts föreligga (Rättsfall: NJA 1997 s. 290 och NJA 2009 s. 388).


  • 2014, Hovrättsdom
    [Hovrätten fastställde tingsrättens dom] Försäkringsbolag som trätt i köparens ställe ansågs ej ha visat att brand i lastmaskin hade reklamerats inom skälig tid; Bl.a. om lokal försäljares ansvar för såld vara enligt köplagen trots att lastmaskinen levererats direkt från fabrik med fabriksgaranti, sänkt beviskrav för orsakssamband mellan fel i lastmaskinen och brand, samt att försäkringsbolag eventuellt tillåts kortare reklamationsfrist då detta anses ligga inom dess kärnverksamhet (se särskilt skiljaktig mening i hovrätten rörande reklamationsfristen.


  • 2014, Hovrättsdom
    Köpare ansågs ha visat att lokalyta avvek från avtalad storlek och erhöll prisavdrag; Bl.a. om vilket avtalsinnehåll som utgör tolkningsdata vid köprättslig felbedömning av lokalyta, undersökningsplikt i samband med lokalyta och tidpunkten för reklamationsfristen (när köpare borde ha märkt avvikelsen i lokalytans storlek.


  • 2014, Hovrättsdom
    Köpare av jord för sådd av grödor ansågs ha visat att jorden varit behäftad med fel vilket orsakat smitta bland grödorna, dock inte rätt till ersättning för indirekt skada; Bl.a. om bevisbördan för att fel uppkommit före eller efter att risken för köpt vara har övergått på köparen, förutsättningarna för ersättning av indirekt skada i form av inkomstbortfall och om kravet på köpare att begränsa skada när smittad jord har använts vid odling av ekologiska grödor för att inte anses som medvållande.


  • 2014, Hovrättsdom
    Leasetagare ansågs ej ha visat att bristande förutsättningar för leasingavtal pga. fel i fettreduceringsmaskin kunde läggas leasingbolag som enbart tillhandahållit den finansiella lösningen till last; Bl.a. om ansvarsbegränsningar i och med trepartskonstellation i form av finansiell indirekt leasing, köprättsligt felansvar vid leasing och för sen reklamation samt oskälighetsbedömning av leasingavtal enligt 36 § avtalslagen.


  • 2013, NJA 2013 s. 1174
    Säljaren av en tjänst har normalt ingen skyldighet att närmare granska eller bedöma uppgifter om sakförhållanden som köparen har lämnat. En sådan skyldighet föreligger bara när säljaren har insett att uppgiften är felaktig eller om det finns en tydlig indikation på detta. När så inte är fallet ska ett fel i tjänsten som har föranletts av den felaktiga uppgiften anses ha berott på förhållanden på köparens sida, varför denne inte har rätt att göra felpåföljder gällande (Rättsfall: NJA 2009 s. 388 och NJA 2012 s. 725).


  • 2013, Hovrättsdom
    [Hovrätten fastställde tingsrättens dom] Köpare av betong ansågs ej ha visat att missfärgningar av betonggolv berott på annat än urkalkning av levererad betong, vilket inte anses vara ett materialfel


  • 2013, Hovrättsdom
    Beställare av abonnemang ansågs ha visat att täckning utgjorde väsentlig förutsättning för abonnemangsavtal; Bl.a. om väsentlig förutsättning, kärnegenskap samt bedömningen av det lämpliga och rimliga i att risken för förutsättning ska läggas på motparten


  • 2013, NJA 2013 s. 524
    Konsumentköp. En vecka efter att en köpt dörr hade avlämnats hos köparen uppdagade denne, i samband med att dörren bars till huset och monterades, att dörren var skadad. Bevisbörda och beviskrav för att felet fanns vid avlämnandet.


  • 2013, Hovrättsdom
    Beställare av takbeläggning ansågs ej ha visat fog för att avvisa entreprenörs erbjudande om avhjälpande av felaktigt utförd tjänst; Bl.a. konsuments (beställares)- och näringsidkares (entreprenörs) möjligheter att ordna med slutbesiktning för småhusentreprenader på eget initiativ enlig konsumenttjänstlagen, samt motiven till konsuments möjlighet att avböja erbjudande om avhjälpande av felaktigt utförd tjänst.


  • 2012, RH 2012:84
    Är avsaknad av förråd som påståtts tillhöra en bostadsrättslägenhet ett sådant fel som berättigar köpare till prisavdrag från köpeskillingen? Hur ska värdet av avsaknaden av ett förråd beräknas? Överviktsprincipens tillämpning i fråga om rättegångskostnader. Rättsfall: NJA 1973 s. 623; NJA 1978 s. 307; NJA 1979 s. 567; NJA 1984 s. 280; NJA 1991 s. 725; NJA 2011 s. 576; RH 1994:124; RH 1994:136; RH 1995:79 och Svea hovrätts dom 2004-05-27 i mål T 9318-02.


  • 2011, NJA 2011 s. 600
    Sedan en näringsidkare utfört en tandvårdstjänst har konsumenten och näringsidkaren kommit överens om att tjänsten skulle göras om. Frågor bl.a. om tillämpligheten av näringsidkarens allmänna villkor och om betydelsen för betalningsskyldighetens inträde av överenskommelsen om att tjänsten skulle göras om (Rättsfall: NJA 1973 s. 674, NJA 1978 s. 432, NJA 1979 s. 401 och NJA 1981 s. 323).


  • 2002, NJA 2002 s. 630
    Enligt besiktningsprotokoll var en entreprenad behäftad med vissa fel. Fråga om entreprenören kunnat få felansvaret överprövat av domstol genom en talan om betalning av entreprenadsumman (ej fastställelsetalan), väckt först sedan nära två år förflutit från besiktningen. Dessutom fråga om entreprenörens ansvar för konstruktionens lämplighet.


  • 2001, NJA 2001 s. 309
    En näringsidkare har ålagts skadeståndsskyldighet för produktskada som vållats genom att levererad olja varit zinkhaltig trots att zinkfri olja beställts.


  • 1999, RH 1999:138
    I ett mål om nedsättning av köpeskillingen för ett förvärv av aktier i ett fastighetsaktiebolag, till vilka var knutna nyttjanderätten till en bostadslägenhet, har hovrätten, trots förvärvets likhet med ett fastighetsköp, ansett bestämmelserna i 20 § andra stycket och 33 § köplagen om verkan av att säljaren handlat i strid mot tro och heder vara tillämpliga.


  • 1999, RH 1999:133
    En köpare av frisersalongsrörelse har befunnits ha väntat orimligt länge med att kräva köpets fullgörelse och har därigenom förlorat sin rätt härtill


  • 1997, Allmänna reklamationsnämnden
    En konsument som köpt barnstövlar till kraftigt reducerat pris har, sedan stövlarna visat sig vara otäta, ansetts berättigad till omleverans av vattentäta stövlar ( 26 § konsumentköplagen ) alternativt berättigad att återfå köpesumman jämte skadestånd i form av ersättning för prisskillnaden vid s.k. täckningsköp ( 33 § konsumentköplagen ) (Avgörande 1997-06-24; 1996-6571).


  • 1996, NJA 1996 s. 663
    Överenskommet pris kan inte jämkas enligt köplagen.


  • 1995, RH 1995:88
    Fråga om ersättningsskyldighet för en värderingsfirma som i ett värderingsutlåtande avgivet inför köp av en bostadsrätt lämnat felaktig uppgift om lägenhetsytan. Tillika fråga om för sen reklamation och preskription enligt 18 kap. 9 § handelsbalken.


  • 1994, RH 1994:124
    Avdrag på köpeskilling vid köp av bostadsrätt då lägenhetens yta varit mindre än vad som varit utfäst. Vid beräkningen av avdragets storlek har kvadratmeterpriset ansetts utgöra en väsentlig faktor. Även andra omständigheter har dock ansetts ha haft betydelse, bl.a. läget, standarden, planlösningen och bostadsföreningens ekonomi. - Den av säljaren lämnade uppgiften om bostadsytan har, i förening med andra omständigheter vid köpet, ansetts befria köparen från undersökningsplikt.


  • 1994, RH 1994:68
    Fråga om leasegivares ansvar gentemot en leasetagare för ett rådighetsfel bestående i en utebliven registrering av brukare till ett fordon vilket fått till följd att fordonet inte kunde tagas i bruk vid avtalsperiodens början.


  • 1991, NJA 1991 s. 808
    En rörelse avseende försäljning av glass och konfektyrer såldes till nya innehavare. Köparna har tillerkänts prisavdrag med hänsyn till att säljarna inte tillräckligt tydligt klargjort för köparna att tillstånd enligt livsmedelslagstiftningen att driva rörelsen i affärslokalen saknades.


  • 1991, NJA 1991 s. 217
    Utbetalning från bankkonto skedde först mellan en och en halv och två timmar efter det att begäran därom framställts. Dröjsmål med betalningen har ansetts föreligga och banken har oberoende av vållande funnits skyldig att ersätta av dröjsmålet förorsakad förutsebar skada (jfr. 1951 s 444 och 1967 s 195).

< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >

GODTROSFÖRVÄRV (PDF)


Om skyldighet att undersöka verklig ägare inför köp av t.ex. maskiner/båtar, Kronofogdemyndighetens utredningsskyldighet vid utmätning av egendom som kan vara stulen och betydelsen av att godtrosförvärvad egendom fysiskt har kommit i köparens besittning.


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


  • 2020, Tingsrättsdom
    Bilfirma ansågs ha visat att förmedlare varken hade köpt en viss bil, eller haft rätt att sälja den vidare. Förmedlaren hade frånhänt säljaren bilen genom brott, den slutlige köparen borde dock ha undersökt ursprunget ytterligare och ansågs därför inte ha gjort ett godtrosförvärv; Bl.a. om tolkningen av överlåtelseavtal som anses utgöra förmedlingsavtal och inte köpeavtal , samt om återtagandeförbehåll är allvarligt menat


  • 2019, Hovrättsdom
    Köpare ansågs ha visat att alla rimliga åtgärder hade vidtagits för att kontrollera fordonsmäklares rätt att sälja husbil och ansågs därmed ha bättre rätt till husbilen enligt kommissionslagen.


  • 2017, Hovrättsdom
    Försäkringsbolag ansågs ha visat att anspråk på att återfå godtrosförvärvad motorsåg hade framställts inom sexmånadersfristen jämlikt godtrosförvärvslagen.


  • 2016, Hovrättsdom
    Ursprunglig båtköpare ansågs ha visat bättre rätt till båt; Bl.a. om att fel i varan med rätt till omleverans inte utsläcker äganderätten till varan och att kännedom om faktiska förhållanden förhindrar godtrosförvärv oavsett besittningsförhållande.


  • 2016, Hovrättsdom
    Kreditgivare ansågs ha visat att dyr båt inte hade godtrosförvärvats; Bl.a. om rimlig grad av aktsamhet vid undersökning av att överlåtare är verklig ägare och därmed får sälja viss egendom, samt att krav på särskilda försiktighetsåtgärder ställs vid köp av dyra varor som normalt förvärvas på kredit med återtaganderättsförbehåll.


  • 2015, Hovrättsdom
    SKV jämte konkursborgenär ansågs ej ha visat grunder för utmätning av bergtruckar enligt bl.a. 4 kap. 17-18 §§ UB, inte heller förelåg sådana förutsättningar som i undantagsfall kan medföra hävning av exekutiv försäljning pga. ond tro; Bl.a. om bolags besittning till egendom beroende på säte eller ambulerande verksamhet, medelbar besittning till egendom pga. gemensam bolagsrepresentant och rådighetsavskärande vid närståendetransaktioner mellan bolag.


  • 2015, Hovrättsdom
    Då käranden ej ansågs ha visat att tavlor överlåtits genom annat än laga fång, fanns ingen anledning att pröva godtrosförvärv.


  • 2014, Hovrättsdom
    Kreditföretag ansågs ha visat sin rätt till ersättning då en bil som inte slutligt avbetalats ändå såldes vidare i strid mot återtagandeförbehåll i kreditavtalet; Bl.a. om exstinktionsprincipen i godtrosförvärvslagen och betydelsen av besittningsövergång till ondtroende förvärvare.


  • 2013, Hovrättsdom
    Kreditgivare ansågs ha visat att köpare av entreprenadmaskin inte hade iakttagit det särskilda krav på aktsamhet i form av egen äganderättskontroll som i regel åvilar aktörer som yrkesmässigt handlar med egendom av aktuellt slag.


  • 2012, NJA 2012 s. 953
    Den som enligt godtrosförvärvslagen kunnat göra gällande äganderätt till stulen egendom men försummat detta anses inte ha drabbats av någon skada av att egendomen har utmätts och sålts. Även fråga om undersökningsskyldighet för Kronofogdemyndigheten vid utmätning av egendom som kan vara stulen.


  • 2012, NJA 2011 s. 907
    Enligt 3 § godtrosförvärvslagen består ägarens rätt till egendom som har frånhänts honom genom bl.a. stöld även om den har förvärvats i god tro. Om ett godtrosförvärv har skett före ikraftträdandet av bestämmelsen, har dock ägarens rätt gått förlorad.


  • 2010, NJA 2010 s. 709
    Vid återvinning av en överlåtelse av aktier har det ansetts att återvinningssvaranden får återlämna likvärdiga aktier samt att, om varken den mottagna egendomen eller annan likvärdig egendom kan återlämnas, ersättning för egendomens värde ska bestämmas till värdet vid återvinningsmålets avgörande, när detta är möjligt. När svaranden förfogat över de mottagna aktierna och återvinning sker enligt 4 kap. 5 § konkurslagen har konkursboet dock rätt att i stället kräva det belopp som tredje man betalat. 4 kap. 14 och 15§§konkurslagen (1987:672).


  • 2010, NJA 2010 s. 227
    En person som köpt en bil på avbetalning med återtagande- och äganderättsförbehåll sålde bilen vidare innan skulden på bilen var betald. Den nye köparen tecknade vagnskadeförsäkring för bilen. Eftersom avbetalningsköparens skuld inte betalades sade avbetalningssäljaren upp krediten och krävde tillbaka bilen från den nye köparen, som förutsatts vid förvärvet inte ha varit i god tro. Bilen förstördes genom brand när den nye köparen fortfarande hade bilen i sin besittning. Han har inte ansetts som verklig ägare av bilen i försäkringsvillkorens mening (Rättsfall: NJA 1975 s. 222, NJA 2001 s. 750, NJA 2006 s. 53, NJA 2008 s. 668 och NJA 2009 s. 244).


  • 2009, NJA 2009 s. 889
    Fråga om innebörden av kravet på överlåtarens besittning vid godtrosförvärv av lösöre. (Rättsfall: NJA 1931 s. 741 och NJA 1985 s. 121)


  • 2009, NJA 2009 s. 695
    Överföring av mönsterregistrering på grund av bättre rätt till formgivarrätt.


  • 2008, RH 2008:74
    En ideell förening, som enligt sina stadgar hade till uppgift att anskaffa och bibehålla en bygdegård, sålde den fastighet som de i det angivna syftet hade förvärvat. Med hänvisning till att överlåtelsen uppenbarligen stred mot föreningens ändamål och köparen inte med framgång kunde åberopa god tro ansågs köparens förvärv vara ogiltigt.


  • 2008, NJA 2008 s. 668
    En bil hade sålts genom ett avbetalningskontrakt med återtagandeförbehåll. Sedan köparen underlåtit att betala hela kontantinsatsen och den första månadsbetalningen, återtog säljarens rättsinnehavare bilen efter överenskommelse med köparen. Innan avräkning skett enligt konsumentkreditlagen stals bilen. Det har ansetts att säljaren tillägnat sig bilen redan vid återtagandet och att säljaren från och med den tidpunkten stått risken för varan. Till följd härav har säljarens rättsinnehavare ansetts som ägare av bilen vid tillämpning av villkoren i hans stöldförsäkring.


  • 2006, NJA 2006 s. 45
    Frågor om undersökningspliktens omfattning för godtrosförvärv av begagnad bil (Rättsfall: NJA 1993 s. 429, NJA 1996 s. 607 och NJA 1998 s. 9).


  • 2005, NJA 2005 s. 502
    Ett bilföretag köpte en begagnad bil av ett annat bilföretag. Trots att köparen före det aktuella köpet i inte obetydlig omfattning gjort bilaffärer med säljaren, har det ansetts att köparen inte gjort ett godtrosförvärv, eftersom någon undersökning av säljarens rätt att förfoga över bilen inte företagits.


  • 2005, NJA 2005 s. 425
    A köper en båt av B. Innan köpet blir sakrättsligt skyddat utmäts båten för B:s skulder och säljs på exekutiv auktion till C. A väcker talan mot C och begär att få ut båten mot lösen i enlighet med reglerna i lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre. Talan har ogillats. 14 kap. 2 § utsökningsbalken.


  • 2004, NJA 2004 s. 633
    Det hinder mot godtrosförvärv av stöldgods som enligt 3 § lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre gäller till förmån för den bestulne ägaren har ansetts skola tillämpas även till förmån för den till vilken den bestulne har överlåtit egendomen.


  • 2003, RH 2004:77
    Bättre rätt till aktier. Ett bolag har sålt aktier i ett företag, som bolaget befunnits inte ha ägt förfoga över då aktierna ägdes av en annan person. De till aktierna hörande aktiebreven var sedan lång tid tillbaka förkomna och ett dödningsförfarande gällande dessa pågick. Frågan om köparen av aktierna i denna situation kunnat göra ett godtrosförvärv av dessa har besvarats nekande.


  • 2000, NJA 2000 s. 65
    Köparen av en stulen båt har, trots vissa kontrollåtgärder, med hänsyn till omständigheterna dömts för häleriförseelse.


  • 1997, NJA 1997 s. 418
    Bestämmelserna om återbäringsskyldighet och bristtäckningsansvar i 12 kap 5 § 1 och 2 st aktiebolagslagen (1975:1385) har ansetts vara i viss utsträckning analogiskt tillämpliga.


  • 1995, NJA 1995 s. 337
    Företag verksamt inom handeln med begagnade entreprenadmaskiner har vid köp av stulen lastmaskin ansetts inte ha gjort en tillräcklig kontroll av säljarens rätt att förfoga över maskinen och dennas identitet för att kunna anses ha varit i god tro vid förvärvet av maskinen.


  • 1989, NJA 1989 s. 784
    Bilhandlare, som vid köp av stulen och falskskyltad bil inte kontrollerat det direkt i bilen instansade chassinumret, har ansetts inte ha varit i god tro vid förvärvet av bilen. 3 § lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre (jfr 1967 s 321, 1973 s 170, 1975 s 708 och 1982 s 312).


  • 1981, NJA 1981 s. 750
    Fråga om godtrosförvärv av panträtt i begagnad bil. Samma krav på aktsamhet har

< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >

RÄTT ATT INNEHÅLLA PRESTATION


Om kravet på faktiska kostnader knutna till viss egendom för att få kvarhålla egendomen som säkerhet (retentionsrätt) och att retentionsrätt inte får utövas för viss egendom när det kan få rättsliga konsekvenser för ägaren t.ex. avseende hästpass som alltid fysiskt ska medfölja hästen i fråga.


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


  • 2019, NJA 2019 s. 259
    En likvidator har under vissa förhållanden retentionsrätt för sin fordran på arvode i bankmedel som härrör från likvidationsbolaget.


  • 2018, Hovrättsdom
    Beställare av stenläggning ansågs i egenskap av konsument ha visat att entreprenör inte hade rätt till betalning förrän beställda arbeten avslutats – köpet av tjänsterna hade varken hävts eller avbeställts; Bl.a. om gränsen för tillämpning om konsumenttjänstlagens regler om småhusentreprenad på mindre tillbyggnader av hus avseende bevisbördan för vad som avtalats.


  • 2016, Hovrättsdom
    Redovisningsbyrå ansågs ha visat att revisionsuppdrag hade överförts avtalsenligt till motparten, dock hade redovisningsbyrån utfört åtgärder i uppdragen innan överföring som orsakat merkostnader för kunderna och villkoret om provision för överförda uppdrag jämkades därför såsom oskäligt; Bl.a. skillnaden mellan kontraktuellt skadestånd och prisavdrag som grund för att innehålla betalning för provision (se tingsrättens dom).


  • 2016, Tingsrättsdom
    Hästägare ansågs ha visat att hästpass inte får behållas som säkerhet för fordran (retentionsrätt); Bl.a. om motiven till lagstiftningen som medför det olämpliga i att utöva retentionsrätt i hästpass då hästägare måste kunna visa upp hästpass för att inte drabbas av rättsliga konsekvenser.


  • 2016, Tingsrättsdom
    Hästköpare ansågs inte ha visat sin rätt att få sin häst utlämnad från den tidigare ägarens uppstallning då uppstallaren inte hade fått betalt och därmed utnyttjat sin retentionsrätt.


  • 2013, Hovrättsdom
    Beställare av kretskort ansågs ej ha visat rätt att innehålla betalning då fel och brister reklamerats för sent (köplagen var inte tillämplig); Bl.a. om avvägningen mellan beställares och leverantörs intressen för bestämmande av reklamationsfristens (utan skäligt uppehåll) längd.


  • 2011, Hovrättsdom
    Beställare av byte av bilmotor ansågs ha visat att reparatören, som i och för sig hade rätt att vägra lämna ut bilen innan reparationen hade slutbetalats (retentionsrätt), inte hade uppfyllt sin vårdplikt och därmed skulle ersätta den sedermera skrotade bilens värde; Bl.a. om analog tillämpning av konsumenttjänstlagen, köplagen och lagen om näringsidkares rätt att sälja saker som inte avhämtats, samt pågående retentionsrätt i förhållande till kvarhållarens plikt att väl vårda den kvarhållna egendomen.


  • 2009, Hovrättsdom
    Företag som sålt en lastbil och därefter ofrivilligt förvarat densamma, ansågs ej ha visat någon kostnad relaterad till lastbilen och hade därmed inte heller någon retentionsrätt i lastbilen som därmed skulle lämnas ut.


  • 2008, NJA 2008 s. 668
    En bil hade sålts genom ett avbetalningskontrakt med återtagandeförbehåll. Sedan köparen underlåtit att betala hela kontantinsatsen och den första månadsbetalningen, återtog säljarens rättsinnehavare bilen efter överenskommelse med köparen. Innan avräkning skett enligt konsumentkreditlagen stals bilen. Det har ansetts att säljaren tillägnat sig bilen redan vid återtagandet och att säljaren från och med den tidpunkten stått risken för varan. Till följd härav har säljarens rättsinnehavare ansetts som ägare av bilen vid tillämpning av villkoren i hans stöldförsäkring. (Rättsfall: NJA 1953 s. 409).


  • 2008, NJA 2008 s. 642
    De offentligrättsliga inslagen i ett barnomsorgsavtal har inte ansetts hindra att vårdnadshavaren i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer haft rätt att underlåta att betala avgift för tid när plats på daghemmet på grund av strejk inte kunnat tillhandahållas av kommunen (NJA 1983 s. 680, NJA 1998 s. 656 (I), RÅ 1982 2:62)


  • 2008, NJA 2008 s. 282
    Sedan en båt har tagits i beslag under en förundersökning angående stöld, har undersökningsledaren enligt 27 kap. 4 a § rättegångsbalken beslutat att lämna ut båten till målsäganden. Fråga vid prövning enligt 6 § andra stycket om det kan anses uppenbart att målsäganden har bättre rätt till båten och i vad mån en invändning om retentionsrätt till säkerhet för ersättning för förbättringskostnader kan beaktas.


  • 2007, NJA 2007 s. 599
    Fråga i konkurs om resebyrå varit redovisningsskyldig mot flygbolag för mottagna biljettintäkter och om flygbolagen haft separationsrätt till utestående fordringar mot flygbolagens kunder. Jfr NJA 1999 s. 812 (Rättsfall: NJA 1999 s. 812, NJA 1969 s. 27, NJA 1978 s. 194 och NJA 1987 s. 407).


  • 1997, RH 1997:87
    Fråga om hyrestagare kan ha retentionsrätt i den förhyrda egendom som han har i sin besittning samt för vilken fordran retentionsrätt kan göras gällande.


  • 1992, RH 1992:21
    Retentionsrätt. Näringsidkare har inte ansetts ha haft rätt att hålla kvar annans maskin till säkerhet för fordran på grund av reparation av maskinen, eftersom näringsidkarens besittning till maskinen efter reparationen brutits, oaktat maskinen sedermera återgått i näringsidkarens besittning.


  • 1986, NJA 1986 s. 136
    Avtal, varigenom fastighetsägare förklarat sig sälja rätt att på fastigheten avverka skog av viss omfattning under en tid av ungefär 20 månader, har bedömts som upplåtelse av nyttjanderätt enligt 7 kap 3 § JB. De grundsatser rörande stoppningsrätt som i fråga om köp av lös egendom kommit till uttryck i 39-41 §§ köplagen har ansetts tillämpliga på upplåtelsen (Betr den förstnämnda frågan jfr 1979 s 451).


  • 1985, NJA 1985 s. 879
    Ett danskt företag sålde textilvaror "u franco Odense" till ett svenskt företag, som anlitade ett annat svenskt företag som speditör. Sedan varorna kommit till Borås och efter köparens anvisning lagts in i speditörens tullager, gick köparen i konkurs, varefter säljaren gjorde gällande stoppningsrätt med åberopande av 39 § köplagen. Speditören utlämnade likväl varorna till konkursboet. I målet - där svensk lag har tillämpats - har det ansetts att varorna kommit i köparens besittning i och med att han begärde att speditören skulle lagra varorna. Till följd därav har säljarens stoppningsrätt enligt såväl 39 som 41 § köplagen gått förlorad.


  • 1985, NJA 1985 s. 205
    Ett bolag (A) har mottagit råmaterial för bearbetning från ett annat bolag (B) och har därefter, utan att få betalt, lämnat från sig en del material som varit föremål för arbete, medan såväl bearbetat som obearbetat material funnits kvar hos A. Sedan B har gått i konkurs, har Å gjort gällande på retentionsrätt grundad förmånsrätt i all den kvarblivna egendomen till säkerhet för sin fordran mot B. Fråga har uppkommit vilket samband (konnexitet) som bör finnas mellan en fordran och egendom i fordringsägarens besittning för att egendomen skall få hållas inne och förmånsrätt enligt 4 § 2 förmånsrättslagen (1970:979) föreligga.


  • 1985, NJA 1985 s. 29
    En bokföringsbyrå med stående uppdrag att sköta bokföringen åt ett företag upprättade på begäran ett periodbokslut som underlag för bedömning av företagets aktuella ekonomiska situation. Bokslutet visade att företaget var på obestånd. För att lämna ut bokslutsmaterialet krävde byrån betalning dels för arbetet med bokslutet, dels för tidigare utförda bokföringstjänster. Den begärda betalningen erlades. Sedan företaget kort härefter försatts i konkurs, har konkursboet yrkat återvinning av betalningen med stöd av bl a 30 § KL ((Jfr 1978 s 194, 1983 s 737, 1981 s 1050 och A 1 samt 1982 s 404).


  • 1982, NJA 1982 s. 404
    Sedan ett aktiebolag försatts i konkurs, ansöker konkursförvaltaren hos kronofogdemyndigheten om handräckning enligt 54 § konkurslagen för att utfå räkenskapsmaterial som bolaget överlämnat till ett redovisningsföretag med uppdrag att biträda vid fullgörandet av bolagets bokföringsskyldighet. Redovisningsföretaget invänder att företaget bearbetat materialet och därför har rätt att hålla materialet inne till säkerhet för sin fordran på ersättning. Det har emellertid ansetts att den verkställda bearbetningen uppenbarligen inte varit av sådan omfattning att den kunnat medföra dylik s k detentionsrätt, och ansökningen om handräckning har därför bifallits ((Jfr 1981 s 1050).


  • 1979, NJA 1979 s. 670
    En båtmotor har omhänderhafts för vinterförvaring mot en överenskommen och erlagd avgift. Vid förvaringstidens utgång kräver den som förvarat motorn även ersättning för vissa arbeten med denna. Han har slutligen ansetts berättigad att av de fordrade


  • 1979, NJA 1979 s. 62
    En person ropar in olika föremål på en auktion, däribland en kärra, vilka han omhändertar. Han lastar vissa av föremålen på kärran och lämnar denna kvar utomhus på platsen för auktionen för senare avhämtning. Efter auktionen tar auktionsförrättaren hand om kärran och de föremål som lastats på denna och vägrar under krav på kontant betalning att lämna ut det kvarlämnade till inroparen. Auktionsförrättaren har ansetts göra sig skyldig till egenmäktigt förfarande.

< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >

AVLÄMNANDE AV VARA & RISKÖVERGÅNG


Bevisbörda och beviskrav för varans avtalsenlighet då risken för varan övergick på köpare och närmare om avlämnande enligt konsumenträtten.


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via
AppStore eller Google Play.


  • 2019, Hovrättsdom
    Leverantör ansågs ej ha visat att beställare av mjukvara för biltvättar hade brustit avseende sin del i avtalet - beställaren hade fullgjort sin skyldighet att fysiskt installera hårdvaran så att förutsättningar för att ansluta mjukvaran i och för sig fanns; Bl.a. om tolkning av leverantörsavtal i dess helhet som ett s.k. datasystemleverantörsavtal, där betalningsskyldighet förutsätter att hela systemet faktiskt har satts i drift.


  • 2018, NJA 2018 s. 617
    En köpare påstår sig ha lämnat kvar en köpt och betald vara i butiken medan butiken gör gällande att varan har lämnats ut. Frågor rörande bevisbörda och beviskrav.


  • 2017, Hovrättsdom
    Köpare ansågs ej ha visat att faktiskt hinder för avhämtning av varor förelåg och hade därför inte rätt till skadestånd.


  • 2017, Hovrättsdom
    Hästköpare ansågs ej ha visat att häst varit behäftad med ett s.k. lynnesfel vid avlämnandet och hade därför inte rätt att häva köpet; Bl.a. om när säljare själv köpt viss vara i egenskap av privatperson och sedan kan sälja varan vidare i egenskap av privatperson så att Köplagen och inte konsumentköplagen blir tillämplig, trots att säljaren såvitt köparen kunnat se har varit näringsidkare.


  • 2016, Hovrättsdom
    Redovisningsbyrå ansågs ha visat att revisionsuppdrag hade överförts avtalsenligt till motparten, dock hade redovisningsbyrån utfört åtgärder i uppdragen innan överföring som orsakat merkostnader för kunderna och villkoret om provision för överförda uppdrag jämkades därför såsom oskäligt; Bl.a. skillnaden mellan kontraktuellt skadestånd och prisavdrag som grund för att innehålla betalning för provision (se tingsrättens dom).


  • 2016, NJA 2016 s. 465
    Internationellt köp. Bevisbörda och beviskrav beträffande den sålda varans avtalsenlighet vid riskövergången. Även fråga om ett förbehåll om rätt att väcka talan om skadestånd ska tas in i domslutet (Rättsfall: NJA 1977 s. 756 och NJA 2013 s. 524).


  • 2016, NJA 2016 s. 204
    Den som säljer en bostadsrätt blir inte fri från sin skyldighet att betala årsavgift till föreningen förrän bostadsrätten har övergått till köparen.


  • 2015, Hovrättsdom
    Hovrätten fastställde tingsrättens dom – Köpare av silikon för tillverkning av duschväggar ansågs ej ha visat att bristande egenskaper i silikonet utgjorde fel som hade uppstått innan risken för varan övergick på köparen; Bl.a. om krav på tydlighet enligt 40 § köplagen för att garanti eller särskild utfästelse ska anses föreligga, samt om kontrollansvar och försumligt agerande enligt köplagen.


  • 2015, Hovrättsdom
    Köpare av huskomponenter ansågs ej ha visat att fel i form av mögel/mikrobiell påväxt funnits då varorna avlämnades; Bl.a. om motiven till sänkt beviskrav för säljare för att bryta presumtionen enligt konsumentköplagen om att fel som visar sig inom sex månader alternativt två år beroende på varans art, anses ha funnits vid tidpunkten för avlämnande, samt att risken för beställda varor har övergått på beställare i enlighet med avtal vid leverans till omlastningsplats och inte till konsumenternas egen fastighet.


  • 2014, RH 2015:62
    Fråga om vad som bör krävas för att en vara som finns hos tredje man ska anses avlämnad enligt 6 § konsumentköplagen (Rättsfall: NJA 1949 s. 164.


  • 2013, NJA 2013 s. 524
    Konsumentköp. En vecka efter att en köpt dörr hade avlämnats hos köparen uppdagade denne, i samband med att dörren bars till huset och monterades, att dörren var skadad. Bevisbörda och beviskrav för att felet fanns vid avlämnandet.


  • 2012, NJA 2012 s. 725
    Två personer har undertecknat ett kontrakt avseende ett kreditköp av en båt som skulle levereras av annan än säljaren. Enligt en på framsidan förtryckt bestämmelse godkände köparen leveransen av båten, och enligt de förtryckta bestämmelserna på baksidan förbehöll sig säljaren äganderätten till båten. Frågor om köparnas ansvar mot säljaren för leveransuppgiften, sedan det visat sig att båten inte hade levererats (Rättsfall: NJA 1955 s. 75 och NJA 1989 s. 796).


  • 2010, NJA 2010 s. 227
    En person som köpt en bil på avbetalning medåtertagande-och äganderättsförbehåll sålde bilen vidare innan skulden på bilen var betald. Den nye köparen tecknade vagnskadeförsäkring för bilen. Eftersom avbetalningsköparens skuld inte betalades sade avbetalningssäljaren upp krediten och krävde tillbaka bilen från den nye köparen, som förutsatts vid förvärvet inte ha varit i god tro. Bilen förstördes genom brand när den nye köparen fortfarande hade bilen i sin besittning. Han har inte ansetts som verklig ägare av bilen i försäkringsvillkorens mening (Rättsfall: NJA 1975 s. 222, NJA 2001 s. 750, NJA 2006 s. 53, NJA 2008 s. 668 och NJA 2009 s. 244).


  • 2008, NJA 2008 s. 668
    En bil hade sålts genom ett avbetalningskontrakt med återtagandeförbehåll. Sedan köparen underlåtit att betala hela kontantinsatsen och den första månadsbetalningen, återtog säljarens rättsinnehavare bilen efter överenskommelse med köparen. Innan avräkning skett enligt konsumentkreditlagen stals bilen. Det har ansetts att säljaren tillägnat sig bilen redan vid återtagandet och att säljaren från och med den tidpunkten stått risken för varan. Till följd härav har säljarens rättsinnehavare ansetts som ägare av bilen vid tillämpning av villkoren i hans stöldförsäkring. (Rättsfall: NJA 1953 s. 409).


  • 1989, NJA 1989 s. 156
    En från en kennel köpt hundvalp befanns sju månader efter köpet ha utvecklat en defekt av så allvarligt slag att valpen måste avlivas. Fråga om valpen på grund härav skall anses ha redan vid köpetillfället varit behäftad med fel samt om och på vilken grund köparen i så fall är berättigad till skadestånd. 44 § och 42 § 2 st köplagen samt 6 § konsumentköplagen (Jfr 1938 s 273 och 1940 s 359).


  • 1985, NJA 1985 s. 159
    Vid förvärv av lös sak på exekutiv auktion har köparen ansetts redan genom själva inköpet vinna skydd mot utmätning för förre ägarens skuld.


  • 1978, NJA 1978 s. 99
    Sedan A enligt avbetalningskontrakt med ägarförbehåll sålt en bil till B, har A överlåtit sina rättigheter enligt kontraktet till C. Fråga, efter det att bilen utmätts för A:s skulder, huruvida C lämnat B sådan underrättelse om överlåtelsen att denna blivit gällande mot A:s borgenärer (jfr 1962 s 49).


  • 1949, NJA 1949 s. 164
    A sålde en motorbåt till B. Medan båten ännu var kvar hos A, sålde B den till C. Denne underrättade A om överlåtelsen och meddelade honom samtidigt, att B tillsvidare ägde använda båten, varefter A utlämnade den till B. Sedan båten hos B utmätts för en B:s skuld, uppkom fråga huruvida C ägde göra sitt förvärv gällande mot utmätningsborgenären.

< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >

Fast egendom - Fel, dröjsmål & kompensationsmöjligheter


Om krav på samband mellan fel och faktisk påverkan på fastighets marknadsvärde, dolda fel och att särskilda egenskaper som är specifika för just en köpare typiskt sett bör skrivas in i köpeavtalet


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


  • 2020, NJA 2020 s. 470
    Om det i ett köpeavtal avseende fast egendom finns ett villkor om att köpebrev ska upprättas när köpeskillingen är betald, krävs en hävningsförklaring om säljaren inte vill stå fast vid köpet vid köparens betalningsdröjsmål. Säljarens hävningsförklaring skickas på köparens risk om den avsänds på ett ändamålsenligt sätt.


  • 2019, Hovrättsdom
    Fastighetsköpare ansågs ej ha visat att fukt och mögel utgjorde fel i jordabalkens mening; Bl.a. om avvikelser från vad som objektivt sett kan anses typiskt och ordinärt för en fastighet av det aktuella slaget och byggnadsskicket, om bedömning av grov vårdslöshet eller annars handlande i strid mot tro och heder (försummad upplysningsskyldighet).


  • 2019, Hovrättsdom
    Köpare ansågs ej ha visat att brandskador på sjöbod utgjorde fel i jordabalkens mening eller att vissa angivna skador hade reklamerats i tid; Bl.a. om betydelsen av påverkan på marknadsvärdet, försumlighet att inte lämna upplysningar och möjligheten att få skadestånd då skador inte utgör fel i jordabalkens mening.


  • 2018, Hovrättsdom
    Köpare ansågs ha visat rätt till prisavdrag då plattsättning på golv och väggar var sämre utförd än vad en köpare med fog bör kunna räkna med (abstrakt fel i fastighet), och även att undersökningsplikten hade fullgjorts; Bl.a. om skillnaden mellan konkret fel & abstrakt fel, utvidgad undersökningsplikt, samt avvisad omständighet som åberopats för sent i hovrätten.


  • 2018, Hovrättsdom
    Köpare ansågs endast ha visat att fel i fastighet som berättigar till prisavdrag förelåg i mindre omfattning; Bl.a. om högre driftskostnads påverkan på fastighets marknadsvärde, bevisvärdering för att avgöra huruvida vissa åtgärder vid ändring av tillbyggnad varit bygglovspliktiga enligt riktlinjer hos aktuell kommun, samt kravet på att en viss fackmannamässigt felaktig konstruktion måste påverka en fastighets marknadsvärde så pass mycket att avvikelsen också kan anses utgöra ett fel i rättslig mening.


  • 2017, NJA 2017 s. 1195
    Fråga om en fastighetsköpare – även om säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder – på grund av passivitet har förlorat sin rätt till påföljd för fel i fastigheten genom att inte underrätta säljaren om felet.


  • 2017, Hovrättsdom
    Fastighetsköpare ansågs ej ha visat att förekomsten av träskyddsmedel med pentaklorfenol i huskonstruktionen innebar någon väsentlig försämring av fastighetens marknadsvärde och utgjorde därför inte något fel i jordabalkens mening.


  • 2017, Hovrättsdom
    Köpare ansågs till viss del ha visat fel i fastighet som ger rätt till prisavdrag; Bl.a. om befogad anledning för köpare att räkna med en viss egenskap eller att inte behöva räkna med viss dålig egenskap (enuntiation), undersökningsplikt avseende fel under marknivå och reklamation av dolda fel.


  • 2016, NJA 2016 s. 346
    Fel i fastighet? En fasadkonstruktion visade sig vara bristfällig i fråga om fuktsäkerhet. Men när huset uppfördes var konstruktionen allmänt godtagen i branschen och förenlig med gängse tolkning av den gällande byggnormen. Fastigheten har därför inte avvikit från vad köparna med fog kunnat förutsätta vid köpet (Rättsfall: NJA 1997 s.290, NJA 2010 s.286, NJA 2015 s.110 och NJA 2015 s.1040).


  • 2015, Hovrättsdom
    Köpare av strandfastighet ansågs ha visat att nyttjanderättsavtal belastade fastigheten, vilket utgjorde ett rättsligt fel som säljaren inte upplyst om och som därmed berättigade till avdrag på köpeskillingen med ett skönsmässigt uppskattat belopp.


  • 2014, RH 2014:33
    På fast egendom avsedd för bostadsändamål har utförts åtgärder för om- och tillbyggnad som varit bygglovspliktiga. Efter att fastigheten sålts har det förhållandet att bygglov saknats ansetts utgöra fel i fastigheten. Köparna har ansetts kunna utgå ifrån att bygglov funnits och har alltså inte haft någon undersökningsplikt i det avseendet. Även fråga om beräkning av prisavdragets storlek (Rättsfall: NJA 2011 s. 576).


  • 2014, Hovrättsdom
    Köpare ansågs ej ha visat att ”helrenoverad” hade åsyftat andra åtgärder utöver de som redovisats i objektsbeskrivningen - fastigheten ansågs därmed inte ha några fel som köparna inte kunde ha upptäckt om de hade fullgjort sin undersökningsplikt, vilket även omfattande vissa åberopade dolda fel; Bl.a. om försiktighet vid jämförelse av driftskostnader och energiförbrukning som kan variera mellan olika husinnehavare


  • 2012, RH 2013:5
    Vid köp av fast egendom bör särskilda krav som är specifika för just en viss köpare tas in i köpekontraktet för att vara synliga för säljaren. Har ingen utfästelse gjorts i avtalet måste, för att säljaren ska bli ansvarig, felet vara sådant att det utgör ett fel för varje köpare av fastigheten. Ett första krav i detta hänseende är att det rör sig om en avvikelse som har väsentlig betydelse för fastighetens marknadsvärde (Rättsfall: RH 2001:36 RH 1982:79).


  • 2012, Hovrättsdom
    Villaköpare ansågs ha visat att fel förelåg som berättigade till avdrag på köpeskillingen, vilket inte ska reduceras med ROT-avdrag som kunnat nyttjas för avhjälpandekostnaderna; Bl.a. om synbarhet och undersökningsplikt avseende fuktsäkerhet i fasad, golvbrunn, bristande lufttäthet kring infälld belysning och tak, samt om beräkning av prisavdrag genom direktmetoden i förhållande till standardhöjning som kan anses oundviklig.


  • 2010, NJA 2010 s. 286
    En fritidsfastighet har inte ansetts avvika från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid förvärvet i ett fall där golvkonstruktionen i huset kunde ge upphov till fuktskador. Det har beaktats bl.a. att huset inte var nybyggt samt att golvkonstruktionen stämde överens med den byggnorm som gällde när huset uppfördes och att byggnadssättet var vedertaget vid den tiden (Rättsfall: NJA 1986 s. 670 I och NJA 1997 s. 290).


  • 2007, NJA 2007 s. 86
    Köpare av fastighet har ansetts berättigad att åberopa ett fel (betydande buller från motocrossbana) som säljaren känt till men inte upplyst köparen om, trots att köparen bort upptäcka felet. Betalning till fastighetsmäklaren, som inte var behörig att ta emot denna för säljarens räkning, har blivit giltig mot säljaren sedan denne, efter vunnen kännedom om att beloppet betalats till mäklaren och att mäklaren tillgodogjort sig beloppet som provision, inte gjort invändning mot mäklaren och inte heller begärt att denne skulle vidarebefordra beloppet (Rättsfall: NJA 1934 s. 533, NJA 1961 s. 137, NJA 1964 s. 239, NJA 1981 s. 815, NJA 1981 s. 894, NJA 1985 s. 274, NJA 1991 s. 808).


  • 2001, RH 2001:36
    Fel i fastighet. Fråga om felet varit tillräckligt betydande för att kunna föranleda nedsättning av köpeskillingen.


  • 1997, NJA 1997 s. 290
    Köpare av småhus i vilka fukt- och mögelskador uppkommit har ansetts berättigade till nedsättning av köpeskillingarna, trots att de åtgärder som vidtagits till skydd mot fukt ansågs tillfredsställande och fackmannamässiga vid den tid då husen byggdes och även överensstämde med då gällande byggnormer.


  • 1988, NJA 1988 s. 3
    Fastighet har vid köp varit behäftad med byggfel som orsakat mögelskador. Säljaren har enligt överenskommelse med köparen avhjälpt byggfelet. Fråga, om köparen kan erhålla gottgörelse i form av avdrag på köpeskillingen därför att fastighetens marknadsvärde trots felets avhjälpande är lägre än det skulle ha varit om något byggfel inte hade förekommit.


  • 1985, NJA 1985 s. 352
    När köpeskilling för fastighet blivit nedsatt på grund av att fastigheten avvikit från vad köparen med hänsyn till omständigheterna haft anledning räkna med vid köpet har säljaren, oavsett att han varit i god tro, ansetts skyldig att utge s k avkastningsränta på belopp som han till följd av nedsättningen haft att återbära. 2 § 2 st räntelagen (1975:635).


  • 1982, RH 79:82
    Ett i suterrängvåning inrett bostadsrum i en år 1976 försåld fastighet (byggår 1939) uppvisade vid reparation två år efter tillträdet fuktskador i tak, väggar och golv. Fråga om huruvida fastigheten med hänsyn härtill och på grund av avsaknad av s.k. fuktspärr i ett altangolv avvek från "normalt 30-talsskick". Köparens talan om nedsättning av köpeskillingen ogillades (Rättsfall: NJA 1979, s. 790; NJA 1975, s. 545).


  • 1981, NJA 1981 s. 1255
    Vid köp av tre registerfastigheter, omfattande ett flertal skiften, utgick både köpare och säljare från den ekonomiska kartans visning beträffande fastigheternas areal och gränser. Sedan det efter köpet framkommit att ett av skiftena var väsentligt mindre än kartan utvisade, yrkar köparen nedsättning av köpeskillingen. Fråga huruvida köparen med hänsyn till omständigheterna, särskilt vad som förekommit vid ett samtal med säljaren, haft anledning att vid köpet räkna med att skiftet hade den omfattning som den ekonomiska kartan utvisade. 4 kap 19 § JB.


  • 1981, NJA 1981 s. 894
    Fastighetsköpare åberopar som grund för yrkande om avdrag på köpeskillingen, att fastigheten efter köpslutet utsatts för opåräknade trafikstörningar till följd av en gatuomläggning, som grundats på ett vid köpslutet föreliggande. men ännu inte fastställt stadsplanebeslut. Förhållandet har bedömts enligt bestämmelsen om faktiskt fel i fastigheten i 4 kap 19 § JB (Jfr 1980 s 398).

< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >

Lös egendom - Fel, dröjsmål & kompensationsmöjligheter


Krav på orsakssamband mellan fel och uppkommen faktiskt skada, huruvida konstaterat fel har funnits redan vid varans avlämnande och om rätten att avvisa anbud om att avhjälpa fel


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


  • 2020, HD T 2829-19
    En bostadsrätt som sålts i befintligt skick har ansetts vara i väsentligt sämre skick än köparen med fog kunnat förutsätta (19 § första stycket 3 köplagen). Även fråga om verkan av köparens undersökning före köpet och om prisavdragets beräkning vid fel.
  • 2020, Allmänna reklamationsnämnden
    Fråga om en arrangörs skyldighet att återbetala biljettkostnaden när en konsert ställts in på grund av rådande riktlinjer om att begränsa antalet personer vid allmänna sammankomster. Även fråga om betydelsen av ett erbjudande om ersättningsarrangemang och innebörden av principen om force majeure.


  • 2020, Allmänna reklamationsnämnden
    Fråga om rätt till återbetalning av anmälningsavgiften alternativt leverans av tjänsten ett år senare när ett cykellopp ställts in på grund av rådande riktlinjer om att begränsa antalet personer vid allmänna sammankomster. Även fråga om ett avtalsvillkor, som ger arrangören rätt att behålla halva anmälningsavgiften vid extraordinära omständigheter (force majeure), är att anse som oskäligt.


  • 2020, Hovrättsdom
    Leverantör ansågs ha visat att visst pris hade avtalats för s.k. mankar till släp för timmertransport, att betalning av fakturor inte hade utgjort konkludent handlande som hade förändrat parternas avtal och att sprickbildning inte utgjorde något köprättsligt fel; Bl.a. om betydelsen av att betala och inte bestrida fakturor, samt betydelsen av funktionalitet och ändamålsenlighet vid bedömning av köprättsliga fel.


  • 2019, RH 2020:6
    En konsument köpte en fabriksny husvagn av en näringsidkare. Att husvagnen inte utrustats med avtalad markis har ansetts vara ett fel av väsentlig betydelse som gett konsumenten rätt att häva köpet. Konsumenten har även ansetts ha rätt till skadestånd, trots att han sålt husvagnen på offentlig auktion efter att köpet hävts.


  • 2019, Hovrättsdom
    Bilköpare ansågs ha visat att den köpta bilen inte motsvarade befogade förväntningar rörande varans kvalitet och egenskaper enligt konsumentköplagen, då bilen tidigare varit skrotad i USA; Bl.a. om avdrag för nytta trots att köpet hävts och prestationerna ska återgå.


  • 2019, NJA 2019 s. 807
    En bostadsrätt som sålts i befintligt skick har ansetts inte vara i väsentligt sämre skick än köparen med fog kunnat förutsätta (19 § första stycket 3 köplagen). När utgiften för att åtgärda vissa brister i bostadsrättslägenheten utgjort några procent av priset kan bostadsrätten anses felaktig bara om övriga omständigheter med stor tyngd talar för att fel föreligger.


  • 2019, Hovrättsdom
    Leverantör ansågs ej ha visat att beställare av mjukvara för biltvättar hade brustit avseende sin del i avtalet - beställaren hade fullgjort sin skyldighet att fysiskt installera hårdvaran så att förutsättningar för att ansluta mjukvaran i och för sig fanns; Bl.a. om tolkning av leverantörsavtal i dess helhet som ett s.k. datasystemleverantörsavtal, där betalningsskyldighet förutsätter att hela systemet faktiskt har satts i drift.


  • 2018, Hovrättsdom
    Beställare av skogsplantering ansågs ej ha visat att ”planttäthet” eller ”överlevnadsgrad” hade avtalats; Bl.a. om analog tillämpning av köplagen på liknande tjänst och beviskravet för att fast pris har avtalats.


  • 2018, NJA 2018 s. 266
    En högskola har med stöd av kontraktsrättsliga principer förpliktats att återbetala del av studieavgift till en student på grund av bristande kvalitet i utbildningen).


  • 2018, Hovrättsdom
    Beställare av fönstermontering ansågs ha visat att tjänst var felaktigt/icke-fackmässigt utförd och fick prisavdrag; Bl.a. om beviskravet klart mera sannolikt för att konsument ska få rätt till ersättning även för skador som orsakats av den felaktiga tjänsten.


  • 2017, Hovrättsdom
    Bilköpare ansågs ej ha visat att bakomliggande fel som först efter 40 – 50 mil har visat sig orsaka kompressionslöshet I cylinder förelåg redan vid bilens avlämnande.


  • 2016, , Hovrättsdom
    Redovisningsbyrå ansågs ha visat att revisionsuppdrag hade överförts avtalsenligt till motparten, dock hade redovisningsbyrån utfört åtgärder i uppdragen innan överföring som orsakat merkostnader för kunderna och villkoret om provision för överförda uppdrag jämkades därför såsom oskäligt; Bl.a. skillnaden mellan kontraktuellt skadestånd och prisavdrag som grund för att innehålla betalning för provision (se tingsrättens dom).


  • 2016, Tingsrättsdom
    Köpare av ponny ansågs i egenskap av konsument ej ha visat att elakartad tumör funnits redan då ponnyn avlämnades; Bl.a. om köp gjorts privat eller genom bolag och om skäl för sänkning av beviskrav för att svårundersökta fel har förelegat redan vid avlämnandet när sexmånadersfristen för presumtionsregeln i konsumentköplagen har passerats.


  • 2016, NJA 2016 s. 237
    Köplagen. Sedan bostadsrätten till en kontorslokal överlåtits mellan två näringsidkare, har köparen krävt prisavdrag med påståendet att lokalens area var mindre än vad parterna hade avtalat. Arean hade angetts i en annons och i en objektsbeskrivning. Areauppgiften har ansetts utgöra en avtalad egenskap, oavsett att uppgiften enligt beskrivningen har kommit från bostadsrättsföreningen. Eftersom uppgiften har varit preciserad, har köparen ansetts kunna åberopa att arean var för liten, trots en begränsad undersökning före köpet och trots en allmänt hållen friskrivning från säljarens sida. Det har emellertid ansetts att köparen borde ha märkt felet och reklamerat tidigare (Rättsfall: NJA 1937 s. 382, NJA 1955 s. 75, NJA 1964 s. 239, NJA 1982 s. 301, NJA 1983 s. 858, NJA 1993 s. 436 och NJA 1996 s. 598).


  • 2015, NJA 2015 s. 110
    Totalentreprenad avseende småhus. En entreprenör har använt sig av en konstruktion med putsad, enstegstätad fasad. Konstruktionen har medfört betydande risker för problem med mögel, röta och dålig lukt. Resultatet av entreprenörens arbete svarar därför inte mot vad beställaren med fog har kunnat förutsätta. Fel i entreprenaden har ansetts föreligga (Rättsfall: NJA 1997 s. 290 och NJA 2009 s. 388).


  • 2014, Hovrättsdom
    [Hovrätten fastställde tingsrättens dom] Försäkringsbolag som trätt i köparens ställe ansågs ej ha visat att brand i lastmaskin hade reklamerats inom skälig tid; Bl.a. om lokal försäljares ansvar för såld vara enligt köplagen trots att lastmaskinen levererats direkt från fabrik med fabriksgaranti, sänkt beviskrav för orsakssamband mellan fel i lastmaskinen och brand, samt att försäkringsbolag eventuellt tillåts kortare reklamationsfrist då detta anses ligga inom dess kärnverksamhet (se särskilt skiljaktig mening i hovrätten rörande reklamationsfristen.


  • 2014, Hovrättsdom
    Köpare ansågs ha visat att lokalyta avvek från avtalad storlek och erhöll prisavdrag; Bl.a. om vilket avtalsinnehåll som utgör tolkningsdata vid köprättslig felbedömning av lokalyta, undersökningsplikt i samband med lokalyta och tidpunkten för reklamationsfristen (när köpare borde ha märkt avvikelsen i lokalytans storlek.


  • 2014, Hovrättsdom
    Köpare av jord för sådd av grödor ansågs ha visat att jorden varit behäftad med fel vilket orsakat smitta bland grödorna, dock inte rätt till ersättning för indirekt skada; Bl.a. om bevisbördan för att fel uppkommit före eller efter att risken för köpt vara har övergått på köparen, förutsättningarna för ersättning av indirekt skada i form av inkomstbortfall och om kravet på köpare att begränsa skada när smittad jord har använts vid odling av ekologiska grödor för att inte anses som medvållande.


  • 2014, Hovrättsdom
    Leasetagare ansågs ej ha visat att bristande förutsättningar för leasingavtal pga. fel i fettreduceringsmaskin kunde läggas leasingbolag som enbart tillhandahållit den finansiella lösningen till last; Bl.a. om ansvarsbegränsningar i och med trepartskonstellation i form av finansiell indirekt leasing, köprättsligt felansvar vid leasing och för sen reklamation samt oskälighetsbedömning av leasingavtal enligt 36 § avtalslagen.


  • 2013, NJA 2013 s. 1174
    Säljaren av en tjänst har normalt ingen skyldighet att närmare granska eller bedöma uppgifter om sakförhållanden som köparen har lämnat. En sådan skyldighet föreligger bara när säljaren har insett att uppgiften är felaktig eller om det finns en tydlig indikation på detta. När så inte är fallet ska ett fel i tjänsten som har föranletts av den felaktiga uppgiften anses ha berott på förhållanden på köparens sida, varför denne inte har rätt att göra felpåföljder gällande (Rättsfall: NJA 2009 s. 388 och NJA 2012 s. 725).


  • 2013, Hovrättsdom
    [Hovrätten fastställde tingsrättens dom] Köpare av betong ansågs ej ha visat att missfärgningar av betonggolv berott på annat än urkalkning av levererad betong, vilket inte anses vara ett materialfel


  • 2013, Hovrättsdom
    Beställare av abonnemang ansågs ha visat att täckning utgjorde väsentlig förutsättning för abonnemangsavtal; Bl.a. om väsentlig förutsättning, kärnegenskap samt bedömningen av det lämpliga och rimliga i att risken för förutsättning ska läggas på motparten


  • 2013, NJA 2013 s. 524
    Konsumentköp. En vecka efter att en köpt dörr hade avlämnats hos köparen uppdagade denne, i samband med att dörren bars till huset och monterades, att dörren var skadad. Bevisbörda och beviskrav för att felet fanns vid avlämnandet.


  • 2013, Hovrättsdom
    Beställare av takbeläggning ansågs ej ha visat fog för att avvisa entreprenörs erbjudande om avhjälpande av felaktigt utförd tjänst; Bl.a. konsuments (beställares)- och näringsidkares (entreprenörs) möjligheter att ordna med slutbesiktning för småhusentreprenader på eget initiativ enlig konsumenttjänstlagen, samt motiven till konsuments möjlighet att avböja erbjudande om avhjälpande av felaktigt utförd tjänst.


  • 2012, RH 2012:84
    Är avsaknad av förråd som påståtts tillhöra en bostadsrättslägenhet ett sådant fel som berättigar köpare till prisavdrag från köpeskillingen? Hur ska värdet av avsaknaden av ett förråd beräknas? Överviktsprincipens tillämpning i fråga om rättegångskostnader. Rättsfall: NJA 1973 s. 623; NJA 1978 s. 307; NJA 1979 s. 567; NJA 1984 s. 280; NJA 1991 s. 725; NJA 2011 s. 576; RH 1994:124; RH 1994:136; RH 1995:79 och Svea hovrätts dom 2004-05-27 i mål T 9318-02.


  • 2011, NJA 2011 s. 600
    Sedan en näringsidkare utfört en tandvårdstjänst har konsumenten och näringsidkaren kommit överens om att tjänsten skulle göras om. Frågor bl.a. om tillämpligheten av näringsidkarens allmänna villkor och om betydelsen för betalningsskyldighetens inträde av överenskommelsen om att tjänsten skulle göras om (Rättsfall: NJA 1973 s. 674, NJA 1978 s. 432, NJA 1979 s. 401 och NJA 1981 s. 323).


  • 2002, NJA 2002 s. 630
    Enligt besiktningsprotokoll var en entreprenad behäftad med vissa fel. Fråga om entreprenören kunnat få felansvaret överprövat av domstol genom en talan om betalning av entreprenadsumman (ej fastställelsetalan), väckt först sedan nära två år förflutit från besiktningen. Dessutom fråga om entreprenörens ansvar för konstruktionens lämplighet.


  • 2001, NJA 2001 s. 309
    En näringsidkare har ålagts skadeståndsskyldighet för produktskada som vållats genom att levererad olja varit zinkhaltig trots att zinkfri olja beställts.


  • 1999, RH 1999:138
    I ett mål om nedsättning av köpeskillingen för ett förvärv av aktier i ett fastighetsaktiebolag, till vilka var knutna nyttjanderätten till en bostadslägenhet, har hovrätten, trots förvärvets likhet med ett fastighetsköp, ansett bestämmelserna i 20 § andra stycket och 33 § köplagen om verkan av att säljaren handlat i strid mot tro och heder vara tillämpliga.


  • 1999, RH 1999:133
    En köpare av frisersalongsrörelse har befunnits ha väntat orimligt länge med att kräva köpets fullgörelse och har därigenom förlorat sin rätt härtill


  • 1997, Allmänna reklamationsnämnden
    En konsument som köpt barnstövlar till kraftigt reducerat pris har, sedan stövlarna visat sig vara otäta, ansetts berättigad till omleverans av vattentäta stövlar ( 26 § konsumentköplagen ) alternativt berättigad att återfå köpesumman jämte skadestånd i form av ersättning för prisskillnaden vid s.k. täckningsköp ( 33 § konsumentköplagen ) (Avgörande 1997-06-24; 1996-6571).


  • 1996, NJA 1996 s. 663
    Överenskommet pris kan inte jämkas enligt köplagen.


  • 1995, RH 1995:88
    Fråga om ersättningsskyldighet för en värderingsfirma som i ett värderingsutlåtande avgivet inför köp av en bostadsrätt lämnat felaktig uppgift om lägenhetsytan. Tillika fråga om för sen reklamation och preskription enligt 18 kap. 9 § handelsbalken.


  • 1994, RH 1994:124
    Avdrag på köpeskilling vid köp av bostadsrätt då lägenhetens yta varit mindre än vad som varit utfäst. Vid beräkningen av avdragets storlek har kvadratmeterpriset ansetts utgöra en väsentlig faktor. Även andra omständigheter har dock ansetts ha haft betydelse, bl.a. läget, standarden, planlösningen och bostadsföreningens ekonomi. - Den av säljaren lämnade uppgiften om bostadsytan har, i förening med andra omständigheter vid köpet, ansetts befria köparen från undersökningsplikt.


  • 1994, RH 1994:68
    Fråga om leasegivares ansvar gentemot en leasetagare för ett rådighetsfel bestående i en utebliven registrering av brukare till ett fordon vilket fått till följd att fordonet inte kunde tagas i bruk vid avtalsperiodens början.


  • 1991, NJA 1991 s. 808
    En rörelse avseende försäljning av glass och konfektyrer såldes till nya innehavare. Köparna har tillerkänts prisavdrag med hänsyn till att säljarna inte tillräckligt tydligt klargjort för köparna att tillstånd enligt livsmedelslagstiftningen att driva rörelsen i affärslokalen saknades.


  • 1991, NJA 1991 s. 217
    Utbetalning från bankkonto skedde först mellan en och en halv och två timmar efter det att begäran därom framställts. Dröjsmål med betalningen har ansetts föreligga och banken har oberoende av vållande funnits skyldig att ersätta av dröjsmålet förorsakad förutsebar skada (jfr. 1951 s 444 och 1967 s 195).

< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >

DIREKT- & INDIREKT SKADA


Beräkning av ersättning för utebliven vinst till följd av fel eller dröjsmål, kravet på grov vårdslöshet i olika situationer för rätt till ersättning för indirekt förlust, t.ex. när grödor har smittats av köpt jord och kravet på köpare att begränsa uppkomna skador i samband med beräkning av ersättning.


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


  • 2019, NJA 2019 s. 1013
    Fråga om ansvaret för att återställa en bostadsrättslägenhet efter en skada som har uppkommit såväl i lägenheten som i en annan del av huset.


  • 2018, Hovrättsdom
    Köpare av husbil ansågs ha visat att fel förelåg på sådant sätt som berättigade till ersättning för följdförlust i form av utebliven semester; Bl.a. om konsumenters rätt till ersättning vid avtalsbrott för icke helt obetydlig följdförlust.


  • 2017, Hovrättsdom
    Bilköpare ansågs i egenskap av konsument ha visat sin rätt till ersättning för felavhjälpande samt skadestånd då fel förelåg redan när säljaren överlämnade bilen; Bl.a. om tillräcklig bevisning för resor och inkomstbortfall.


  • 2017, NJA 2017 s. 9
    Utomobligatoriskt skadeståndsansvar. Beräkning av ersättning för utebliven vinst (Rättsfall: NJA 1911 s.472, NJA 1917 s.514, NJA 1938 s.147, NJA 1978 s.207, NJA 1981 s.933, NJA 1984 s.404, NJA 1988 s.183, NJA 1991 s.217, NJA 1998 s.343, NJA 1998 s.633, NJA 1998 s.873, NJA 2000 s.325, NJA 2005 s.180, NJA 2006 s.367, NJA 2009 s.104 och NJA 2014 s.272 samt Hoffman-La Roche mot Centrafarm, C-102/77, EU:C:1978:108, Google France och Google, C-236/08-C-238/08, EU:C:2010:159 och Canon Kabushiki Kaisha mot Metro-Goldwyn-Mayer, C-39/97, EU:C:1998:442.


  • 2015, Hovrättsdom
    Hovrätten fastställde tingsrättens dom – Köpare av silikon för tillverkning av duschväggar ansågs ej ha visat att bristande egenskaper i silikonet utgjorde fel som hade uppstått innan risken för varan övergick på köparen; Bl.a. om krav på tydlighet enligt 40 § köplagen för att garanti eller särskild utfästelse ska anses föreligga, samt om kontrollansvar och försumligt agerande enligt köplagen


  • 2015, Hovrättsdom
    Beställare av uppgradering av bil ansågs ha visat att reparatör varit i sådant dröjsmål och orsakat skador på bilen som berättigar till ersättning för värdeminskning jämte onödiga kostnader i form av ett antal års försäkringspremier och skatt.


  • 2014, Hovrättsdom
    Köpare av jord för sådd av grödor ansågs ha visat att jorden varit behäftad med fel vilket orsakat smitta bland grödorna, dock inte rätt till ersättning för indirekt skada; Bl.a. om bevisbördan för att fel uppkommit före eller efter att risken för köpt vara har övergått på köparen, förutsättningarna för ersättning av indirekt skada i form av inkomstbortfall och om kravet på köpare att begränsa skada när smittad jord har använts vid odling av ekologiska grödor för att inte anses som medvållande.


  • 2014, Hovrättsdom
    Abonnemangskund ansågs ej ha visat att fel/dröjsmål i tjänst utgjort grov vårdslöshet, varför kunden inte tillerkändes ersättning för indirekt skada i form av utebliven vinst.


  • 2013, Hovrättsdom
    [Hovrätten fastställde tingsrättens dom] Leasingbolag som utsatts för kreditbedrägeri när en leasetagare i sin tur hade sålt bolagets grävmaskin vidare, ansågs ej ha visat vilken skada bolaget skulle anses ha lidit till följd av att den slutliga köpare av grävmaskin inte tillräckligt hade undersökt grävmaskinens ursprung och därmed agerat vårdslöst; Bl.a. om kravet på ansträngning avseende utredning innan skada kan uppskattas till skäligt belopp enligt 35 kap. 5 § RB.


  • 2012, Hovrättsdom
    Köpare av transporttank ansågs ha visat att tillverkaren genom att inte rengöra tanken av oaktsamhet hade orsakat skada på mjöl; Bl.a. om tillräckligt underlag för överlåtelse inom distributionskedjan av rätten att framställa skadeståndskrav.


  • 2011, Hovrättsdom
    Lägenhetsköpare ansågs endast ha visat att ett par av flera åberopade brister har utgjort köprättsliga fel – golvbrunn och isolering i badrum - dock har säljarna inte agerat försumligt på ett sådant sätt som skulle ha gett rätt till ersättning för indirekt förlust i form av hinder och men i nyttjandet av lägenheten under tiden vissa fel åtgärdades.


  • 2011, NJA 2011 s. 576
    Bestämmande av skadeståndets belopp när utredningsunderlaget varit ofullständigt.


  • 2010, Hovrättsdom
    Säljare av tandläkarpraktik ansågs ej ha visat att den förste köparen som sedermera hävde köpet hade orsakat skada i form av merkostnader för omförsäljning, inte heller till vilket belopp; Bl.a. om beviskravet för att tillerkännas ersättning pga. merkostnader samt kravet på ansträngningar i form av utredning innan bevislättnadsregeln i 35 kap. 5 § RB kan komma i fråga.


  • 2006, MD 2006:4
    I avtal om handel med finansiella instrument mellan nätmäklare och konsument har vissa villkor befunnits oskäliga enligt lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Det gäller dels villkor som rör friskrivning från skadeståndsansvar på grund av driftavbrott eller andra störningar i data-, tele- och elsystem eller brister i kursinformation m.m. och som orsakats av nätmäklarens vårdslöshet eller grova vårdslöshet, dels avtalsvillkor som innebär friskrivning från skadeståndsansvar för konsumenters indirekta skada som orsakats av nätmäklarens grova vårdslöshet. Även fråga om avvisning.


  • 2005, NJA 2005 s. 180
    Mönsterintrång. Fråga om tillämpning av 35 kap. 5 § rättegångsbalken och 36 § andra meningen mönsterskyddslagen (1970:485) vid bestämmande av intrångsersättningen.


  • 1992, NJA 1992 s. 213
    Skadestånd enligt skadeståndslagen för skada på bil och husvagn har ansetts omfatta ersättning, utom för utgifter, för tre semesterdagar som på grund av skadan inte kunnat användas för rekreation (jfr. 1945 s 440).


  • 1985, NJA 1985 s. 641
    Skador uppkom på en bil till följd av att den bensin som bilisten tankat på en bensinstation var förorenad. Skadestånd har tillerkänts bilisten.

< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >

REKLAMATION & MEDDELANDESKYLDIGHET


Reklamationsfrister kan variera beroende på när det måste ha stått klart för köpare att visst fel förelåg, om reklamationsfrist mellan näringsidkare och kravet på tydlighet för godtagbara reklamationer.


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


  • 2022 Högsta domstolen Ö 672-21
    Reklamationsskyldighet föreligger inte när det gäller prisets skälighet enligt 36 § konsumenttjänstlagen. Det hindrar dock inte att en passivitet i fråga om att göra gällande återkrav av betalning kan medföra att rätten till återbetalning går förlorad.

  • 2021, Högsta domstolen NJA 2021 s. 353 (T 2838-20)

    Vid en småhusentreprenad har uppgifterna i kontraktshandlingarna om fördelning mellan boarea och biarea varit felaktiga. Frågor om reklamation har skett i rätt tid och om beräkning av prisavdrag.

  • 2021, Hovrättsdom

    Bolagsköpare ansågs ej ha visat att ansvarig revisor hade agerat oaktsamt på sätt som medför skadeståndsskyldighet. Revisorn hade dock reklamerat för sent. Målet är mycket omfattande och rör bolagsförvärv där tvisten i huvudsak rör revisorns värderingar av kundfordringar vs leverantörsskulder, ansvaret för manipulerad bokföring och vem som borde ha upptäckt detta; Bl.a. om bevisbördan för oaktsamhet, god revisorssed, beviskravet för erforderlig tillit till årsredovisningar och frågan om faktisk skada har uppstått till följd av revisorns agerande.

  • 2020, Tingsrättsdom
    Advokatbyrå ansågs ha visat att reklamation om fel i tjänst hade framställts för sent, samt att klientens betalningsdröjsmål hade medfört rätt att lämna ett uppdrag månaden före huvudförhandling.


  • 2019, Hovrättsdom
    Hovrätten fastställde tingsrättens dom] Inkassobolag ansågs ej ha visat att jurist och klient hade avtalat om ett visst högre timpris, inte heller att klienten hade reklamerat kostnadsräkningen för sent; Bl.a. om analog tillämpning av viss lagstiftning på uppdragsförhållanden mellan konsument och jurist, rimlig tidsåtgång i mindre komplicerade arbetstvister, samt allmänna reklamationsrättsliga principer.


  • 2019, Hovrättsdom
    Köpare ansågs ej ha visat att brandskador på sjöbod utgjorde fel i jordabalkens mening eller att vissa angivna skador hade reklamerats i tid; Bl.a. om betydelsen av påverkan på marknadsvärdet, försumlighet att inte lämna upplysningar och möjligheten att få skadestånd då skador inte utgör fel i jordabalkens mening.


  • 2018, NJA 2018 s. 127
    Reklamation vid för sent utförd prestation. En passagerare som har rätt till ersättning enligt artikel 7 i flygpassagerarförordningen vid försenad flygning måste, för att ha rätt till ersättningen, meddela lufttrafikföretaget att han eller hon vill åberopa förseningen. Det ska göras inom skälig tid efter det att resan avslutades. En reklamation som lämnas inom två månader efter det att resan avslutades ska alltid anses gjord i rätt tid.


  • 2018, Hovrättsdom
    Entreprenör ansågs ha visat att skada i samband med entreprenad upptäckts så pass tidigt och reklamerats så pass tydligt till ansvarigt konsultföretag att skadeståndsanspråket inte hade preskriberats enligt ABK 96 § 6.8; Bl.a. om starttid för preskriptionsfrist i och med insikt om att ekonomisk skada sannolikt kan uppstå jämte skälig anledning att anta vem som bär ansvaret för uppkommen skada och skillnaden mellan reklamation enligt köplagen jämfört med reklamation av utfört konsultuppdrag.


  • 2018, Miljödomstolen
    I Va-mål om ersättning för vattenavgifter har en fastighetsägare påstått att det vattentryck kommunen levererat genom normaltrycksledningen har varit undermåligt. Han har därför gjort gällande en motfordran avseende den kostnad han haft för el till nödvändig tryckstegringspump fram till dess att fastigheten kopplades in på högtrycksledning. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att vattentrycket i förbindelsepunkten har varit för lågt för att anläggningen ska anses ha varit ändamålsenlig och att va-bolaget inte har kunnat visa att det fullgjort sina skyldigheter enligt vattentjänstlagen. Fastighetsägaren har därför fått kvitta den skäligen uppskattade kostnad han haft för el till tryckstegringspumpen efter den tidpunkt då han påtalade det bristfälliga vattentrycket.


  • 2017, NJA 2017 s. 1095
    Fråga om en fastighetsköpare – även om säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder – på grund av passivitet har förlorat sin rätt till påföljd för fel i fastigheten genom att inte underrätta säljaren om felet.


  • 2017, Hovrättsdom
    Bilreparatör ansågs bl.a. ha visat att fel i utförd reparation som åberopats hade undersökts först ca ett halvår efter utförd tjänst varför halvårspresumtionen i konsumenttjänstlagen inte kunde tillämpas.


  • 2017, Hovrättsdom
    Vinleverantör ansågs ha visat att köpare hade reklamerat överleverans av vin för sent varför allt vin skulle betalas; Bl.a. om skälig reklamationstid vid handel mellan näringsidkare.


  • 2017, Hovrättsdom
    Beställare av vindkraftverk ansågs ej ha visat att fel har reklamerats tillräckligt tydligt avseende beskrivning och felavhjälpande, inte heller i rätt tid enligt parternas avtal ABA 99.


  • 2017, NJA 2017 s. 303
    Ett mejeri har fått regelbundna leveranser av mjölk från ett lantbruk. Enligt en särskild prisöverenskommelse skulle mejeriet betala tilläggsersättning för KRAV-godkänd mjölk. Mejeriet har utan grund hävt överenskommelsen om tilläggsersättning. För att lantbrukarna skulle behålla sin rätt till tilläggsersättningen, har det krävts att de meddelade mejeriet att de inte accepterade hävningen.


  • 2016, Hovrättsdom
    Hästköpare ansågs ha visat att säljare agerat grovt vårdslöst genom att inte upplysa om upptäckt skada, varför felet i form av skada får åberopas senare än två år efter köpet.


  • 2016, NJA 2016 s. 237
    Köplagen. Sedan bostadsrätten till en kontorslokal överlåtits mellan två näringsidkare, har köparen krävt prisavdrag med påståendet att lokalens area var mindre än vad parterna hade avtalat. Arean hade angetts i en annons och i en objektsbeskrivning. Areauppgiften har ansetts utgöra en avtalad egenskap, oavsett att uppgiften enligt beskrivningen har kommit från bostadsrättsföreningen. Eftersom uppgiften har varit preciserad, har köparen ansetts kunna åberopa att arean var för liten, trots en begränsad undersökning före köpet och trots en allmänt hållen friskrivning från säljarens sida. Det har emellertid ansetts att köparen borde ha märkt felet och reklamerat tidigare (Rättsfall: NJA 1937 s. 382, NJA 1955 s. 75, NJA 1964 s. 239, NJA 1982 s. 301, NJA 1983 s. 858, NJA 1993 s. 436 och NJA 1996 s. 598).


  • 2015, Tingsrättsdom
    Beställare av turboaggregat ansågs ej ha haft rätt att jämlikt köplagen åberopa fel som redan var kända genom tidigare reklamationer från kunder; Bl.a. om testkörning som underlag för att generellt utgå från att varor (i detta fall aggregat) som ännu inte testats får anses behäftade med fel.


  • 2014, Hovrättsdom
    Hovrätten fastställde tingsrättens dom – Försäkringsbolag som trätt i köparens ställe ansågs ej ha visat att brand i lastmaskin hade reklamerats inom skälig tid; Bl.a. om lokal försäljares ansvar för såld vara enligt köplagen trots att lastmaskinen levererats direkt från fabrik med fabriksgaranti, sänkt beviskrav för orsakssamband mellan fel i lastmaskinen och brand, samt att försäkringsbolag eventuellt tillåts kortare reklamationsfrist då detta anses ligga inom dess kärnverksamhet (se särskilt skiljaktig mening i hovrätten rörande reklamationsfristen.


  • 2014, Hovrättsdom
    Köpare ansågs ha visat att lokalyta avvek från avtalad storlek och erhöll prisavdrag; Bl.a. om vilket avtalsinnehåll som utgör tolkningsdata vid köprättslig felbedömning av lokalyta, undersökningsplikt i samband med lokalyta och tidpunkten för reklamationsfristen (när köpare borde ha märkt avvikelsen i lokalytans storlek.


  • 2013, Hovrättsdom
    Aktieköpare ansågs ej ha visat att säljare lämnat så pass felaktiga garantier om kundfordringar och leverantörsskulder att agerandet har varit grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder, varför reklamation först efter 18 månader har gjorts för sent.


  • 2013, Hovrättsdom
    Aktieköpare (rörelseöverlåtelse) ansågs ha visat att avsaknad av vissa förlustsiffror i sammanfattande lista utgjorde garantibrist och grov vårdslöshet från säljarens sida, trots att siffrorna kunde hittas i det övriga materialet för rörelseöverlåtelsen; Bl.a. om gränsen mellan att vänta- respektive att avstå från sin rätt att åberopa för att reklamation gjorts för sent, förlängd (men inte obegränsad) reklamationsfrist i samband med säljarens grovt vårdslösa agerande.



  • 2012, NJA 2012 s. 1021
    Rättsligt fel vid köp av fastighet. Det har vid tillämpning av 4 kap. 17 § jordabalken ställts högre krav på utredningen för att anse att köparen borde äga kännedom om en rättighets existens än vad som är fallet vid tillämpning av det motsvarande rekvisitet i 7 kap. 14 § jordabalken. Reklamationsfristen för rättsligt fel börjar löpa när ett krav från tredje man med anledning av ett rättsligt fel kan anses vara grundat på sannolika skäl (Rättsfall: NJA 1990 s. 331 och NJA 2007 s. 35).


  • 2012, Hovrättsdom
    Gäldenärsbyte ansågs ej visat; Betalningsfördelning hade diskuterats dock inte gäldenärsbyte. Även betydelsen av vem som tidigare hade fakturerats samt sen reklamation av faktura


  • 2008, NJA 2008 s. 1158
    Fråga om köpare av en fastighet har reklamerat fel i fastigheten inom skälig tid efter det att de märkt eller borde ha märkt felet.


  • 2007, NJA 2007 s. 909
    När en förtida uppsägning av ett s.k. ensamåterförsäljaravtal ansetts innebära ett kontraktsbrott, har den skadelidande ansetts vara bevarad vid sin rätt till skadestånd redan genom att inom skälig tid från mottagandet av uppsägningen ha tillställt den kontraktsbrytande parten en neutral reklamation (Rättsfall: NJA 1992 s. 728 och NJA 2002 s. 630).


  • 2007, NJA 2007 s. 35
    Fråga om tolkningen av uttrycket "skadan upptäckts" i § 6.8 i Allmänna bestämmelser för Konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet av år 1996 (ABK 96) (Rättsfall: NJA 1987 s. 553, NJA 1990 s. 24, NJA 1991 s. 319, NJA 1992 s. 403 och NJA 1992 s. 728).


  • 2002, NJA 2002 s. 630
    Enligt besiktningsprotokoll var en entreprenad behäftad med vissa fel. Fråga om entreprenören kunnat få felansvaret överprövat av domstol genom en talan om betalning av entreprenadsumman (ej fastställelsetalan), väckt först sedan nära två år förflutit från besiktningen. Dessutom fråga om entreprenörens ansvar för konstruktionens lämplighet.


  • 1993, NJA 1993 s. 436
    Den omständigheten, att en säljare tillbakavisat och bemött de anmärkningar köparen framställt rörande den överlåtna egendomens beskaffenhet, har inte ansetts hindra säljaren från att senare invända att köparen reklamerat för sent. Dessutom fråga om, dels vilken betydelse som skulle tillmätas en uppgift intagen i köpeavtalets ingress, dels huruvida säljaren skulle anses ha friskrivit sig från ansvar för uppgiftens riktighet. 52 §


  • 1982, NJA 1982 s. 301
    Handelsköp. Fråga huruvida reklamation om fel i godset (ett parti potatis) skett i rätt tid. 52 § köplagen

< Föregående avsnitt ||

HÄVNING & KOMPENSATIONSMÖJLIGHETER


Kravet på väsentligt fel för rätt till hävning och om krav på köpare som vill utnyttja återgångsklausul pga. utebliven finansiering att också kunna visa att tillräckliga ansträngningar har vidtagits för att ha rätt att utnyttja hävningsklausulen.


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


  • 2020, Allmänna reklamationsnämnden
    Fråga om en arrangörs skyldighet att återbetala biljettkostnaden när en konsert ställts in på grund av rådande riktlinjer om att begränsa antalet personer vid allmänna sammankomster. Även fråga om betydelsen av ett erbjudande om ersättningsarrangemang och innebörden av principen om force majeure.


  • 2020, Allmänna reklamationsnämnden
    Fråga om rätt till återbetalning av anmälningsavgiften alternativt leverans av tjänsten ett år senare när ett cykellopp ställts in på grund av rådande riktlinjer om att begränsa antalet personer vid allmänna sammankomster. Även fråga om ett avtalsvillkor, som ger arrangören rätt att behålla halva anmälningsavgiften vid extraordinära omständigheter (force majeure), är att ansesom oskäligt.

  • 2020, NJA 2020 s. 470
    Om det i ett köpeavtal avseende fast egendom finns ett villkor om att köpebrev ska upprättas när köpeskillingen är betald, krävs en hävningsförklaring om säljaren inte vill stå fast vid köpet vid köparens betalningsdröjsmål. Säljarens hävningsförklaring skickas på köparens risk om den avsänds på ett ändamålsenligt sätt.


  • 2019, RH 2020:6
    En konsument köpte en fabriksny husvagn av en näringsidkare. Att husvagnen inte utrustats med avtalad markis har ansetts vara ett fel av väsentlig betydelse som gett konsumenten rätt att häva köpet. Konsumenten har även ansetts ha rätt till skadestånd, trots att han sålt husvagnen på offentlig auktion efter att köpet hävts.


  • 2019, Hovrättsfall
    Byggbolag ansågs ha visat att fastighetsbolag inte hade rätt att häva entreprenadavtal och hade därmed rätt till ersättning för utfört arbete; Bl.a. den proportionella metoden för beräkning av ersättning och om avvisad omständighet om oskälighet och jämkning som åberopats för sent i hovrätten.


  • 2019, Hovrättsfall
    Bilköpare ansågs ha visat att den köpta bilen inte motsvarade befogade förväntningar rörande varans kvalitet och egenskaper enligt konsumentköplagen, då bilen tidigare varit skrotad i USA; Bl.a. om avdrag för nytta trots att köpet hävts och prestationerna ska återgå.


  • 2019, Hovrättsfall
    Leverantör ansågs ej ha visat att beställare av mjukvara för biltvättar hade brustit avseende sin del i avtalet - beställaren hade fullgjort sin skyldighet att fysiskt installera hårdvaran så att förutsättningar för att ansluta mjukvaran i och för sig fanns; Bl.a. om tolkning av leverantörsavtal i dess helhet som ett s.k. datasystemleverantörsavtal, där betalningsskyldighet förutsätter att hela systemet faktiskt har satts i drift.


  • 2019, NJA 2019 s. 94
    Ren förmögenhetsskada. En bostadsrättsförening har ansetts skyldig att ersätta en förvärvare av en bostadsrätt för skada som orsakats genom att föreningen lämnat felaktiga uppgifter om pantsättning i ett utdrag ur lägenhetsförteckningen (Rättsfall: NJA 1975 s. 657, NJA 1987 s. 692, NJA 2001 s. 878, NJA 2005 s. 608, NJA 2014 s. 272, NJA 2017 s. 824).


  • 2018, Hovrättsfall
    Säljare av cafèverksamhet ansågs ej ha visat att köpare agerat försumligt vid hävning av köpet på ett sådant sätt som enligt köpeavtalet gav säljaren rätt att behålla handpenningen.


  • 2017, Hovrättsfall
    Köpare av husbil ansågs ha visat att fel förelåg på sådant sätt som berättigade till ersättning för följdförlust i form av utebliven semester; Bl.a. om konsumenters rätt till ersättning vid avtalsbrott för icke helt obetydlig följdförlust.


  • 2017, Hovrättsfall
    Medgiven talan ansågs medföra återgång av fastighetsköp; Bl.a. om effekten av felaktigt meddelad lagfart istället för vilande lagfart samt indispositiva moment i fastighetsmål.


  • 2017, Hovrättsfall
    Bilköpare ansågs i egenskap av konsument ha visat sin rätt till ersättning för felavhjälpande samt skadestånd då fel förelåg redan då säljaren överlämnade bilen; Bl.a. om tillräcklig bevisning för resor och inkomstbortfall.


  • 2017, Hovrättsfall
    Säljare ansågs ha visat att fastighetsköp hävts på grund av avtalsbrott vilket berättigat till skadestånd trots passivitet; Bl.a. om förlängning av återgångsfrist och bibehållen hävningsrätt över längre tid för säljare vid köpares dröjsmål med betalning.


  • 2017, Tingsrättsdom
    Husvagnsköpare ansågs ha visat att ett flertal för honom som konsument väsentliga fel förelåg vid köpetillfället, samt att säljarens bristande förmåga att avhjälpa felen sammantaget medfört rätt att häva köpet och till skadestånd; Bl.a. om tidsfrist för säljares möjlighet att få avhjälpa fel, samt betydelsen av att konsument vidareförsäljer vara i förhållande till möjlighet att häva köp och erhålla skadestånd.


  • 2017, Alllmänna reklamationsnämnden
    Eftersom säljaren inte förmått avhjälpa ett köprättsligt fel på ett varaktigt sätt hade köparen rätt att häva köpet av en bil. Även fråga om beräkning av nyttoavdrag och köparens rätt till ränta.


  • 2017, NJA 2017 s. 203
    Ett mejeri har fått regelbundna leveranser av mjölk från ett lantbruk. Enligt en särskild prisöverenskommelse skulle mejeriet betala tilläggsersättning för KRAV-godkänd mjölk. Mejeriet har utan grund hävt överenskommelsen om tilläggsersättning. För att lantbrukarna skulle behålla sin rätt till tilläggsersättningen, har det krävts att de meddelade mejeriet att de inte accepterade hävningen (Rättsfall: NJA 2002 s.630 och NJA 2007 s.909).


  • 2017, Hovrättsfall
    Hästköpare ansågs ej ha visat att häst varit behäftad med ett s.k. lynnesfel vid avlämnandet och hade därför inte rätt att häva köpet; Bl.a. om när säljare själv köpt viss vara i egenskap av privatperson och sedan kan sälja varan vidare i egenskap av privatperson så att Köplagen och inte konsumentköplagen blir tillämplig, trots att säljaren såvitt köparen kunnat se har varit näringsidkare.


  • 2017, NJA 2017 s. 9
    Utomobligatoriskt skadeståndsansvar. Beräkning av ersättning för utebliven vinst (Rättsfall: NJA 1911 s.472, NJA 1917 s.514, NJA 1938 s.147, NJA 1978 s.207, NJA 1981 s.933, NJA 1984 s.404, NJA 1988 s.183, NJA 1991 s.217, NJA 1998 s.343, NJA 1998 s.633, NJA 1998 s.873, NJA 2000 s.325, NJA 2005 s.180, NJA 2006 s.367, NJA 2009 s.104 och NJA 2014 s.272 samt Hoffman-La Roche mot Centrafarm, C-102/77, EU:C:1978:108, Google France och Google, C-236/08-C-238/08, EU:C:2010:159 och Canon Kabushiki Kaisha mot Metro-Goldwyn-Mayer, C-39/97, EU:C:1998:442:


  • 2016, NJA 2016 s. 1195
    Vid en internetauktion har inga särskilda försäljningsvillkor utöver lägsta pris angetts. Avtal har ansetts uppkomma med den som lämnat högsta budet genom att den av säljaren angivna sluttiden för auktionen passerats (Rättsfall: NJA 1999 s. 793).


  • 2015, Tingsrättsdom
    Beställare av turboaggregat ansågs ej ha haft rätt att jämlikt köplagen åberopa fel som redan var kända genom tidigare reklamationer från kunder; Bl.a. om testkörning som underlag för att generellt utgå från att varor (i detta fall aggregat) som ännu inte testats får anses behäftade med fel.


  • 2015, Hovrättsfall
    Köpare av huskomponenter ansågs ej ha visat att fel i form av mögel/mikrobiell påväxt funnits då varorna avlämnades; Bl.a. om motiven till sänkt beviskrav för säljare för att bryta presumtionen enligt konsumentköplagen om att fel som visar sig inom sex månader alternativt två år beroende på varans art, anses ha funnits vid tidpunkten för avlämnande, samt att risken för beställda varor har övergått på beställare i enlighet med avtal vid leverans till omlastningsplats och inte till konsumenternas egen fastighet


  • 2014, Tingsrättsdom
    Fastighetssäljare ansågs ha visat att köpare åberopat villkor om återgång av köp på grund av att lån ej beviljats, för sent; Bl.a. om jämkning av dröjsmålsränta enligt räntelagen & 36 § avtalslagen.


  • 2014, Hovrättsfall
    I samband med beställning av telefonabonnemang jämte tillhörande mobiltelefoner och GPS-navigatorer, ansågs avtalsbrott visat och grund för hävning förelåg då den väsentliga förutsättningen om kostnadsfri överflyttning av abonnemang inte hade uppfyllts av motparten.


  • 2014, Hovrättsfall
    Köpare av aktier ansågs ej ha visat att dröjsmål med införing i aktieboken utgjorde grund för hävning; Bl.a. om aktiebokens betydelse vid ägarbyte och styrelseledamots skadeståndsansvar för dröjsmål med införing i aktieboken.


  • 2013, Hovrättsfall
    [Hovrätten fastställde tingsrättens dom] Köpare av betong ansågs ej ha visat att missfärgningar av betonggolv berott på annat än urkalkning av levererad betong, vilket inte anses vara ett materialfel.


  • 2013, Hovrättsfall
    Beställare av abonnemang ansågs ha visat att täckning utgjorde väsentlig förutsättning för abonnemangsavtal; Bl.a. om väsentlig förutsättning, kärnegenskap samt bedömningen av det lämpliga och rimliga i att risken för förutsättning ska läggas på motparten.


  • 2013, Hovrättsfall
    Bostadsrättsköpare som påstått sig ha lidit ren förmögenhetsskada i och med hävning av köp på grund av att nödvändigt samtycke till försäljning saknades, ansågs inte ha visat att mäklaren hade brustit i sin yrkesutövning; Om ”verkligt” förmedlingsuppdrag för mäklare där mäklaren inte kan vara en juridisk person, om mäklares skyldighet att kontrollera olika rådighetsinskränkningar som kan utgöra hinder mot försäljning.


  • 2013, Tingsrättsdom
    Beställare av plattsättning ansågs ha visat att tjänsten inte utförts på ett fackmässigt sätt varför grund för hävning förelåg, beställaren var därtill inte skyldig att begränsa entreprenörens ersättningsskyldighet genom att använda ROT-avdrag; Bl.a. om skillnaden mellan fullständig hävning av avtal då syftet med entreprenaden huvudsakligen blivit förfelat och partiell hävning av det arbete som återstår.


  • 2012, Hovrättsfall
    Bostadsbolag ansågs ej ha visat att bostadsrättsköpare hävt köpet utan grund då fel och brister inte var åtgärdade på tillträdesdag.


  • 2012, RH 2012:72
    Reglerna om avgångsvederlag i lagen om handelsagentur har inte ansetts vare sig direkt eller analogiskt tillämpliga på avtalsförhållande mellan en brödtillverkare och ett säljföretag, när brödtillverkarens försäljning huvudsakligen skett via oberoende grossister och säljföretaget endast i mindre omfattning förmedlat anbud från de slutliga köparna till dessa grossister.


  • 2010, NJA 2010 s. 709
    Vid återvinning av en överlåtelse av aktier har det ansetts att återvinningssvaranden får återlämna likvärdiga aktier samt att, om varken den mottagna egendomen eller annan likvärdig egendom kan återlämnas, ersättning för egendomens värde ska bestämmas till värdet vid återvinningsmålets avgörande, när detta är möjligt. När svaranden förfogat över de mottagna aktierna och återvinning sker enligt 4 kap. 5 § konkurslagen har konkursboet dock rätt att i stället kräva det belopp som tredje man betalat. 4 kap. 14 och 15§§konkurslagen (1987:672).


  • 2010, Hovrättsfall
    Köpare av fastighet ansågs ej ha visat sin rätt att frånträda köpeavtal med åberopande av villkor om beviljat lån; hovrätten beaktade bl.a. att köparen själv meddelat sin bank om allt för positiv ekonomi och att köparen använt överskott för andra amorteringar i strid med sin avtalsrättsliga lojalitetsplikt mot säljaren (jfr. RH 1995:147.


  • 2009, Hovrättsfall
    Fastighetssäljare ansågs ej ha visat att köpare som inte lyckats bli beviljad lån agerat vårdslöst på sätt som ger rätt till skadestånd eller begått avtalsbrott genom missvisande information (culpa in contractu).


  • 2009, Hovrättsfall
    Hästköpare i egenskap av konsument ansågs ha visat att uppkommen ryggskada i form av Spondylos förelåg vid köpetillfället, vilket orsakat ett väsentligt funktionellt fel hos hästen som gav rätt att häva köpet; Bl.a. vidtagna åtgärder som förändrar köpt vara så att den inte kan återlämnas i väsentligen samma skick och godtagbara åtgärder för att begränsa kostnaderna fram till hävning av köp.


  • 2009, Hovrättsfall
    Säljare av aktier ansågs ha visat sin rätt till avtalad köpeskilling; Bl.a. om äganderättsövergång som inte är villkorad av att senare avbetalningar erläggs och om vårdplikt avseende aktier.


  • 2006, NJA 2006 s. 120
    Fråga om bevisbördan för påstående om överenskommelse om återkallelse av hävningsförklaring.


  • 2005, RH 2005:47
    Bättre rätt till handpenning vid avtal om köp av bostadsrätt.


  • 2002, NJA 2002 s. 644
    En kursdeltagare har efter en tids närvaro hoppat av kursen. Fråga om hans betalningsskyldighet avseende kursavgiften.


  • 2002, Allmänna reklamationsnämnden
    En konsument kan ha rätt till prisskillnadsersättning även om ett ersättningsköp inte gjorts. Ersättningen beräknas i sådant fall på grundval av mellanskillnaden mellan gängse pris för varan vid tiden för hävning och avtalat pris.


  • 1998, NJA 1998 s. 99
    Att överenskommelse om hävning av fastighetsköp träffats efter den i 4 kap 12 § JB angivna preskriptionsfristen har inte ansetts medföra att överenskommelsen är ogiltig


  • 1996, NJA 1996 s. 598
    A har genom bytesavtal med B förvärvat en husbil som visat sig ha betydande fuktskador. Omständigheterna har inte ansetts vara sådana att A vid den undersökning han företagit i samband med förvärvet bort märka dessa skador. Han har därför varit oförhindrad att åberopa felet gentemot B som grund för hävning av bytesavtalet.


  • 1995, RH 1995:147
    I ett avtal om överlåtelse av bostadsrätt genom köp intogs villkor om att köpet gällde under förutsättning att köparna erhöll erforderliga lån. Köparna ansågs inte ha visat att de till följd av villkoret saknade skyldighet att fullfölja överlåtelseavtalet. Vidare fråga om säljarens skyldighet att efter hävning av avtalet vidta åtgärder för att minska skadan på grund av avtalsbrottet. Även fråga om upphörande av allmän rättshjälp på grund av ändrade ekonomiska förhållanden.


  • 1995, NJA 1995 s. 356
    En penningfordran har ansetts inte kunna kvittas mot en fordran på varor. Sedan en säljare brutit mot ett köpekontrakt genom att vägra leverans, har motparten yrkat återbetalning av den i förskott erlagda köpeskillingen. Säljaren har inte ansetts berättigad att kvitta med motfordringar som inte grundades på köpeavtalet.


  • 1995, NJA 1995 s. 135
    Vid köp år 1986 av fastighet lämnades i köpehandlingarna oriktig uppgift om köpeskillingen, varför köpet enligt dåvarande lydelse av 4 kap 1 § JB blev ogiltigt. Förvärvare i senare led har ansetts ha rätt att till skydd för sitt förvärv åberopa 34 § avtalslagen


  • 1987, NJA 1987 s. 167
    A sålde till B en fastighet för en avtalad köpeskilling av 280 000 kr. I köpehandlingarna angavs emellertid köpeskillingen till endast 180 000 kr. Återstående 100 000 kr skulle B betala enligt utfärdad revers. A väckte talan mot B och yrkade betalning enligt reversen. B bestred betalningsskyldighet under åberopande av att den riktiga köpeskillingen ej angetts i köpehandlingarna och att köpet därför var ogiltigt. A:s fordringsanspråk har, oaktat att B inte yrkat ogiltigförklaring av själva köpet, ansetts inte kunna göras gällande. 4 kap 1 § JB.


  • 1986, NJA 1986 s. 205
    Fråga om betydelsen av att fastighetsköpare efter att ha erhållit lagfart på egendomen medgett säljarens talan om återgång eller hävning av fastighetsköpet


  • 1984, NJA 1984 s. 271
    Fråga huruvida köpare av begagnad bil ägt häva köpet enligt konsumentköplagen på grund av att bilens motor varit försliten