Nästa avsnitt >

NÄR FINNS ETT BINDANDE AVTAL?

Olika omständigheter som tillsammans kan innebära att bindande avtal har ingåtts, samt bedömningar av vem som är rätt avtalspart.

För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.

Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.

• 2021 november, Hovrättsdom
  IT-leverantör ansågs ej ha visat att stegvisa förhandlingar och visst påbörjat arbete med en ny IT-miljö för bostadsrättsförvaltningsföretag, hade lett fram till ett bindande avtal; Bl.a. lojalitet i avtalsförhandlingar, skadeståndsskyldighet i samband med befogad tillit och bevisvärdering av enskilda förhandlingsmoment.
  
  
• 2021, NJA 2021 s. 245
  Ett förhandsavtal om upplåtelse av bostadsrätt som angav ett tidsintervall för beräknad tidpunkt för upplåtelsen, har ansetts uppfylla formkravet i 5 kap. 3 § bostadsrättslagen.
  
  
• 2021 mars, Hovrättsdom
  Kompanjoner ansågs ha visat att tredje kompanjon inte hade förvärvat en tredjedel av aktier i entreprenadföretag genom muntligt avtal, trots att den påstådde förvärvaren gjort vissa betalningar, samt mottagit vissa utbetalningar från bolaget; Bl.a. om aktiebokens betydelse som bevisning, bevisbördans placering, samt att förvärvaren tillika styrelseledamot enkelt hade kunnat säkra bevisning om sitt förvärv.
  
  
• 2021 februari, Hovrättsdom
  Boende ansågs ha visat att hon inte hade ingått avtal om betalningsskyldighet för måltidsabonnemang, endast genom hyresavtalet för sitt boende; Bl.a. om vad som tydligt måste framgå av ett hyresavtal för att få ingå i hyran för bostad och om hyresgästföreningars möjlighet att förhandla samt ingå bindande avtal om betalningsskyldighet för boende.
  
  
• 2020, NJA 2020 s. 723
  Prövning av om kraven enligt jordabalken vid fastighetsköp är uppfyllda gällande ett avtal betecknat som köpekontrakt/hyreskontrakt.
  
  
• 2020, Hovrättsdom
  Juristbyrå ansågs ej ha visat att avtal med klient hade ingåtts trots inspelning med diskussion om pris, antal timmar m.m., detaljnivån i det inspelade samtalet kunde ha utgjort förstadiet till- och även senare diskussioner i ett uppdragsförhållande, dock återspeglade det inte själva avtalsögonblicket

• 2020, Hovrättsdom
  [Hovrätten fastställde tingsrättens dom] Bolag som påstått rätt till nya uppdrag genom avtal, ansågs ej ha visat att sådant avtal hade träffats, varken muntligt eller genom konkludent handlande (partsbruk); Bl.a. om bevisvärdering för att avgöra om muntligt eller konkludent avtal föreligger, om ramavtal såsom berättigande tredjemansavtal och tolkning av partsavsikten i samband med förlikningsavtal.

• 2019, Tingsrättsdom
  Badrumsföretag ansågs ej ha visat att erbjudande om uppgörelse per SMS inte var seriöst; Företagets SMS om att avskriva allt i utbyte mot att inte utfärda våtrumsintyg, vilket accepterades av beställaren, ansågs utgöra ett bindande avtal.

• 2019, NJA 2019 s. 941 
  Medansvar enligt aktiebolagslagen. Tidpunkt för uppkomsten av en förpliktelse ska bestämmas på samma sätt enligt 25 kap. 20 a § om ansvarets upphörande som enligt 18 § om ansvarstiden. En ny förpliktelse har ansetts inte uppkomma genom en förlikning, när denna enbart bekräftar eller i mindre omfattning materiellt ändrar den ursprungliga förpliktelsen

• 2019, Hovrättsdom
  [Hovrätten fastställde tingsrättens dom] Inkassobolag ansågs ej ha visat att jurist och klient hade avtalat om ett visst högre timpris, inte heller att klienten hade reklamerat kostnadsräkningen för sent; Bl.a. om analog tillämpning av viss lagstiftning på uppdragsförhållanden mellan konsument och jurist, rimlig tidsåtgång i mindre komplicerade arbetstvister, samt allmänna reklamationsrättsliga principer.

• 2019, Hovrättsdom
  [Tingsrättens dom fastställdes av hovrätten] Dödsbo ansågs ha visat att den avlidne inte hade ingått något muntligt avtal om reglering av skuld eller om gåva; Bl.a. om betydelsen av utförda transaktioner när person varit gammal och förvirrad, samt bevisbördan för att muntligt avtal har träffats

• 2018, NJA 2018 s. 266
  En högskola har med stöd av kontraktsrättsliga principer förpliktats att återbetala del av studieavgift till en student på grund av bristande kvalitet i utbildningen).

• 2017, Hovrättsdom
  Kärande ansågs inte ha visat att en skuldsammanställning i retur samt vissa avbetalningar hade utgjort en accept av ett avtal om betalningsansvar banklån som upptagits under tidigare äktenskap och samverkan i bolag.

• 2017, Allmänna reklamationsnämnden
  Konsumenten anmälde sig till en kurs som skulle starta tre månader senare. Han fick ingen bokningsbekräftelse eller liknande meddelande angående kursen förrän samma dag som kursen skulle börja. Företaget kan därför inte anses ha accepterat konsumentens anbud inom skälig tid. Bindande avtal har inte ingåtts; Bl.a. om att annonser till konsumenter endast utgör uppmaning att inkomma med anbud.

• 2017, Hovrättsdom
  Advokatfirma ansågs ej ha visat sitt uppdragsavtal med fastighetsbolag avseende planer på ombildning av hyresrätter till bostadsrätter; om betydelsen av att advokatfirman själv tog kontakt och senare skickade ombildningskalkyl på eget initiativ, befogad anledning anta att uppdragsförhållande förelåg utifrån kontakternas omfattning och antal upparbetade timmar.

• 2016, Hovrättsdom
  Uttalanden om investering och likviditetshjälp till skidanläggning genom diskussion med anlitade entreprenörer tillika fordringsägare hos skidanläggningen, ansågs så pass generella att bindande avtal inte hade uppstått; om formalia kring investeringsavtal som medför högre precisering jämfört med ”många andra sammanhang” och skillnaden mellan att ”gå i god” för något och att uttala sig med bindande verkan som investerare.

• 2016, Hovrättsdom
  Tillstånd från bostadsrättsförening till balkongbygge förutsatte ett avtal om ”ansvarsdelar vid och efter ombygget”, ett villkor som inte hade uppfyllts av den förre bostadsrättsägaren som hade påbörjat balkongbygget, eller de bostadsrättsköparna som avsåg att slutföra balkongbygget; Bl.a. om formkrav för bindande tillstånd till balkongbygge i form av optionsrätt till tilläggsupplåtelse enligt bostadsrättslagen.

• 2016, NJA 2016 s. 107
  Nyemission. Under förutsättning att ett avtal om s.k. emissionsgaranti är skriftligt och garanten vid avtalets ingående har tillgång till adekvat information om nyemissionens villkor och förutsättningar, är avtalet rättsligt bindande i den meningen att avtalsbrott kan grunda skadeståndsansvar.

• 2016, Hovrättsdom
  Konsult ansågs ej ha visat avtal om ersättning för ytterligare arbete som utförts och inte betalats; Bl.a. om bevisbördan för att arbete beställts av privatperson eller bolag, gäldenärsbyte från bolag till privatperson i egenskap av slutkund, samt bevisvärdering avseende skäligt arvode för arbete utan avtalat pris.

• 2016, Hovrättsdom
  Avtal om köp av cyklar ansågs ej visat genom undertecknande av leasingavtal med kreditföretag; om bl.a. dolusmodellen som grund för avtalsbundenhet, trepartsförhållandet som uppstår genom leasingavtal, att klargörande uttryck såsom att häva ett köpeavtal inte visar att något ursprungligt avtal har ingåtts och en antydan om att köprättsligt ansvar möjligtvis skulle ha kunnat åläggas leasetagaren gentemot leverantören av cyklarna, även om något regelrätt köpeavtal inte har ingåtts.

• 2015, Hovrättsdom
  Maka som efter skilsmässa återbetalat hela parets gemensamma banklån, ansågs ha visat att paret tidigare ingått muntligt avtal om att maken ensam skulle vara återbetalningsskyldig då han ensam hade tillgodogjort sig hela lånet för återbetalning av skulder; om betydelsen av borgensmans vittnesmål från tiden före- och från bankmötet när lån tecknades.

• 2015, NJA 2015 s. 918
  En mäklare har krävt provision för ett avtal som uppdragsgivaren ingått med en anvisad köpare. Avtalet har ingåtts under en senare mäklares uppdragstid. Kravet på provision har avslagits, eftersom den senare mäklarens arbete ansetts ha haft avgörande betydelse för avtalets tillkomst. (Rättsfall: NJA 1981 s. 259, NJA 1997 s. 347 och NJA 2010 s. 58).

• 2015, Hovrättsdom
  Bolag ansågs ej ha rätt att fakturera konsument för utfört arbete då avtal inte ingåtts.

• 2015, Hovrättsdom
  Avtal om arbete/kommersiella tjänster; Bl.a. om behörighet att ingå avtal, konkludent handlande och ersättning på grund av nytta av visst arbete.

• 2015, Hovrättsdom
  Säljares återbetalningsskyldighet ansågs bero på huruvida depositionsavtal förelåg i och med köpeavtal eller om betalning istället skulle förmedlas via mäklare som mellanhand.

• 2015, Hovrättsdom
  Kommun ansågs ha visat att flygbolag inte var befriat från landningsavgifter. Trots att muntligt avtal fanns, ansågs det på grund av bristande behörighet inte bindande. Flygbolaget ansågs dock haft fog för att erlagda betalningar under flera år utan nyssnämnda avgift hade varit slutgiltiga och blev därför inte betalningsskyldiga retroaktivt

• 2014, Hovrättsdom
  Underentreprenör ansågs vara ansvarigt byggbolag framför totalentreprenören (med samma ägare) som endast ansvarade för försäljning av färdiga hus; Bl.a. om befogad tillit för tredjeman som medför ställningsfullmakt och eller kombinationsfullmakt samt de krav på erforderlig insikt hos huvudmannen om de omständigheter som kan medföra sådan befogad tillit hos tredjeman.

• 2014, RH 2014:35
  Ett bostadshus har uppförts av en byggfirma. De makar som anlitat byggfirman har påstått att den elinstallatör som utfört elinstallationer har gjort det som underentreprenör till byggfirman. Då det förekommit omständigheter som gett elinstallatören anledning att närmare undersöka makarnas vilja att träffa avtal med elinstallatören har det, i frånvaro av skriftligt avtal eller annat som tydligt visat en gemensam partsavsikt, inte ansetts styrkt att elinstallatören träffat något avtal med makarna om tilläggsarbeten i den aktuella entreprenaden. Det förhållandet att utredningen talat för att det heller inte träffats något avtal om underentreprenad mellan byggföretaget och elinstallatören medför ingen annan bedömning.

• 2014, Hovrättsdom
  Aktieöverlåtare ansågs ha visat muntligt avtal om ersättning för managementtjänster till tidigare dotterbolag; om betydelsen av tidpunkten då avtalets centrala innehåll (pris, tid för betalning och påföljd vid utebliven betalning) bestämdes, att en betalning redan hade utförts, att ersättningen inte skulle beräknas på upparbetad vinst, samt sent reklamerade fakturor.

• 2014, RH 2014:25
  Ett skriftligt avtal, varigenom en bostadsrättsförening förband sig att vid en senare tidpunkt låta en person få ett antal lägenheter som vid avtalstillfället var upplåtna med hyresrätt upplåtna på sig med bostadsrätt, har bedömts som ett giltigt optionsavtal. Även frågor om styrelsen varit behörig, om optionsavtalet utgjort en otillåten köpeskilling och om preskription.

• 2014, Hovrättsdom
  Avtalsförhållande mellan klient och advokat, rådgivaransvar, samt nödvändig processgemenskap / samfordringsrätt för återgång av arvode.

• 2014, Hovrättsdom
  Uppdragsavtal ansågs visat mellan dödsbo och förmedlare av fastighet inrymmande köpcentrum; osannolikt att dödsboet inte förstått att uppdragsavtal hade träffats bl.a. med anledning av undertecknande av letter of intent. Även om betydelsen av passivitet och realhandlande i form av underlåtenhet att upplysa uppdragstagaren om den egna uppfattningen.

• 2013, Hovrättsdom
  Accept av erbjudande från Brf. förening om upplåtelse av bostadsrätt ansågs pga. utebliven uppföljning inte ha varit giltig efter ett år.

• 2012, Hovrättsdom
  Formkravet vid fastighetsköp. När ska en av såväl köpare som säljare undertecknad köpehandling anses ha getts ut så att avtalsbundenhet har uppstått? Jfr NJA 2000 s. 747 I och II

• 2012, Hovrättsdom
  "OK" i mail ansågs ej ha medfört att uppdragsavtal hade ingåtts.

• 2011, Hovrättsdom
  Uppdragsavtal förelåg ej mellan konsult och flygbolag som gått i konkurs; utförd rådgivning ansågs ha avsett en f.d. styrelseledamot i konkursbolaget personligen.

• 2010, Hovrättsdom
  Bevisbördan för vem av medlemmarna i en poppgrupp eller gruppens finansiär som har ingått eller övertagit avtal om betalningsansvar gentemot en musikstudio för påbörjad skivinspelning; om bl.a. betydelsen av mailkorrespondens, vem som fakturerats. Alternativt om borgensåtagande.

• 2010, Tingsrättsdom
  Juristfirma ansågs inte ha visat att avtal om uppdrag hade ingåtts och hade därmed inte rätt till arvode.

• 2008, NJA 2008 s. 392
  Ett avtal om upplåtelse av bostadsrätt har inte bundit bostadsrättsföreningen, varför erlagd insats och upplåtelseavgift skulle återgå. Föreningen har ansetts skyldig att utge avkastningsränta enligt 2 § första stycket räntelagen (1975:635) oberoende av om föreningen varit i ond tro om grunden för återgång och om det varit betalarna som föranlett återgången. Bestämmelsen i 3 § andra stycket räntelagen har inte ansetts tillämplig eftersom betalningen erlagts i avsikt att mottagaren skulle kunna förfoga över den för egen räkning, fastän det senare visade sig att rättshandlingen var ogiltig.

• 2004, NJA 2004 s. 862
  Skälig acceptfrist? 3 § avtalslagen. (jfr rättsfall: NJA 1895 s. 422).

• 2003, NJA 2003 s. 379
  Fråga om beviskrav för att skiljeavtal förelegat mellan parterna i ärende om verkställighet av utländsk skiljedom.

• 2001, NJA 2001 s. 75
  Avtal upprättat i skriftlig form avseende överlåtelse av ännu inte upplåten bostadsrätt har ansetts bindande mellan parterna.

• 2000, NJA 2000 s. 747
  När köp av fast egendom skett genom att parterna undertecknat köpehandlingen vid skilda tillfällen, har köpet inte ansetts fullbordat redan genom den andra underskriften. Köpet har dock blivit bindande genom att köpehandlingen utgivits till den anlitade mäklaren (I) men inte genom att den överlämnats till den sist undertecknande partens ombud (II).

• 1998, NJA 1998 s. 99
  Att överenskommelse om hävning av fastighetsköp träffats efter den i 4 kap 12 § JB angivna preskriptionsfristen har inte ansetts medföra att överenskommelsen är ogiltig.

• 1998, NJA 1998 s. 343
  En person undertecknade ett överlåtelseavtal för ett aktiebolag under bildande. Han har gjort gällande att han därvid handlat som företrädare för ett annat bolag såsom stiftare. Då detta förhållande inte framgått av avtalet eller på annat sätt har han ansetts personligen ansvarig för förpliktelser på grund av avtalet.

• 1995, NJA 1995 s. 586
  Fråga om den rättsliga betydelsen av avsiktsförklaring i s k letter of comfort (stödbrev). (Jmf 1992 s 375 och 1994 s 204)).

• 1992, NJA 1992 s. 607
  Sambor hade flera år före tillkomsten av lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem ingått skriftligt avtal om delning av sin egendom vid en separation. Avtalet har ansetts förbli gällande även efter sambolagens tillkomst1992 - A - ensam ägare till samtliga aktier i ett aktiebolag - har inför en överlåtelse av aktierna haft flera kontakter med auktoriserade revisorn B, som sedan cirka 20 år bl a varit bolagets revisor. A har uppfattat B som sin ekonomiske rådgivare och har ansetts ha haft goda skäl för sin uppfattning. Då B måste ha insett A:s inställning men ej tillkännagett någon annan mening, har ett uppdragsförhållande ansetts ha uppkommit mellan dem. B har ansetts ha brustit i sina skyldigheter som rådgivare i vad avser affärens skattekonsekvenser och därför ålagts skadeståndsskyldighet.

• 1992, NJA 1992 s. 243
  A - ensam ägare till samtliga aktier i ett aktiebolag - har inför en överlåtelse av aktierna haft flera kontakter med auktoriserade revisorn B, som sedan cirka 20 år bl a varit bolagets revisor. A har uppfattat B som sin ekonomiske rådgivare och har ansetts ha haft goda skäl för sin uppfattning. Då B måste ha insett A:s inställning men ej tillkännagett någon annan mening, har ett uppdragsförhållande ansetts ha uppkommit mellan dem. B har ansetts ha brustit i sina skyldigheter som rådgivare i vad avser affärens skattekonsekvenser och därför ålagts skadeståndsskyldighet.

• 1991, RH 1991:64
  Gäldenär har mot banks krav invänt att skulden inte var förfallen till betalning, eftersom han hade träffat muntligt avtal med företrädare för banken att betala först då han fått ekonomisk förmåga därtill. Invändningen har underkänts med hänvisning till att det muntliga avtalet inte kunde ges en mer vittgående innebörd än att banken givit anstånd med betalning under skälig tid, vilken ansågs ha gått till ända).

< Föregående avsnitt  ||  Nästa avsnitt >

NÄR FINNS ETT ENKELT BOLAG?

Hur ett enkelt bolag/bolagsförhållande kan uppstå genom avtal, gemensamt syfte eller pga. annat handlande.

För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.

Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.

• 2019, Tingsrättsdom
  En av två delägare i enkelt bolag ansågs ej ha visat att den hyresfastighet som delägarna hade fått genom familjerättsligt fång var en s.k. inskränkt bolagsbelastad egendom. Fastigheten ansågs vara oinskränkt bolagsbelastad och skulle därmed avyttras som ett led i den slutliga avvecklingen av det enkla bolaget; Bl.a. om bedömningen av tidpunkten då ett enkelt bolag uppstår och kriterier för oinskränkt respektive inskränkt bolagsbelastad egendom enligt juridisk doktrin och rättsutlåtande.

• 2018, Hovrättsdom
  Dotter ansågs ej ha visat dold samäganderätt i föräldrarnas inköpta fastighet, inte heller att stallverksamheten på gården skulle ha utgjort ett enkelt bolag; Bl.a. om praxis för dold samäganderätt till fast egendom (obligationsrättsligt anspråk) i familjeförhållande, restriktiv tillämpning av presumtionsregeln för dold samäganderätt och hur dold samäganderätt kan uppstå genom enkelt bolag.

• 2018, Tingsrättsdom
  Musiker ansågs ej ha visat att diskussioner, gemensamma spelningar och samarbete i övrigt utgjorde ett enkelt bolag eller att muntligt avtal hade blivit bindande mellan parterna, s.k. konkludent handlande; Bl.a. om bevisvärdering vid olika stadier av förhandlingar utifrån kriterierna för att ett enkelt bolag ska uppstå.

• 2017, Hovrättsdom
  Konsult ansågs ej ha visat muntligt avtal om ersättning för löpande arbeten ej styrkt avseende värdering av IT-projekt samt intyg för att projektet skulle kunna användas som apportegendom för bildande av aktiebolag; om betydelsen av ersättning för utfört arbete samt hur det kom sig att löpande samarbete inte diskuterats i form av enkelt bolag.

• 2016, Tingsrättsdom
  Maka ansågs ej ha visat att konkludent avtal om enkelt bolag med make förelåg varför likvidator inte kunnat förordnas för jakt, hunddagis och hunduppfödning som bedrivits på samma gård; Bl.a. om gemensamt bolagsändamål, gemensam verksamhet och fördelning av vinst.

• 2016, Hovrättsdom
  Kompanjon ansågs ej ha visat att konkludent avtal om enkelt bolag förelåg, dock ej solidariskt betalningsansvar för skönhetstävling; Bl.a. om gemensamt ändamål och syfte som är karaktäristiskt för bolag samt bevisning om avtalsinnehåll för solidariskt ansvar.

• 2014, Hovrättsdom
  Kompanjon ansågs ej ha visat att avtal om enkelt bolag förelåg varför likvidator inte kunnat förordnas för fastighet där jordbruks- skogs och sågverksverksamhet bedrivits; Bl.a. om betydelsen av gåva av fastighets- och verksamhetsandel, bokföring av olika verksamhetsdelar och nyttjanderätt inom viss del av verksamhet.

• 2014, Hovrättsdom
  Då samägare ansågs ha visat att enkelt bolag förelåg, gäller bolagslagen framför samäganderättslagen avseende fastighet som används till vandrarhem; om bolagsändamål, samt fördelning av vinst.

• 2014, Hovrättsdom
  Stiftelse ansågs ej ha visat avtal om enkelt bolag för en samarbetsgrupp med egna samt representanter från fack och Karolinska; om kravet på ett tydligt och gemensamt bolagsändamål , samt krav på stiftelses mandat för ingående av uppdragsavtal.

• 2012, RH 2012:39
  Enkelt bolag har ansetts bildat genom konkludent handlande och har ansetts trätt i likvidation i samband med att verksamheten upphört.

• 2006, NJA 2006 s. 678
  Bestämmelserna i 6 § lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt har ansetts analogt tillämpliga i ett fall gällande en samägd arrenderätt där lagstiftningen inte tillhandahåller någon annan metod för att lösa konflikter mellan samägarna (Rättsfall: NJA 1945 s. 341, NJA 1960, s. 454, NJA 1980 s. 547, NJA 1986 s. 68, NJA 1995 s. 478 och NJA 1998 s. 552)

• 2005, NJA 2005 s. 276
  Vid prövning huruvida likvidator skall utses i ett enkelt bolag invänds att det saknas likvidationsgrund för bolaget och att hinder för prövning av denna tvistefråga föreligger på grund av skiljeklausul i bolagsavtalet. Tvistefrågan har ansetts skiljedomsmässig varför den inte skall prövas av domstolen, något som emellertid i sig inte föranlett att ansökningen om utseende av likvidator har avvisats.

• 2005, NJA 2005 s. 205
  En konsument har i tvist med en näringsidkare ansetts ha bevisbördan för uppgiften att ett avtal om entreprenad på löpande räkning innefattat ett s.k. takpris. (Jfr 2001 s. 177.) (Målet avgjort av Högsta domstolen i dess helhet och antecknad i Högsta domstolens minnesbok) (jfr. rättsfall: NJA 1975 s. 280, NJA 1989 s. 215 och NJA 2001 s. 177).

• 1990, RH 1990:46
  Fråga om skäl förelegat att enligt 4 kap 20 § utsökningsbalken förelägga tredje man att väcka talan mot gäldenären och sökandena.

• 1990, RH 1990:14
  Fråga om en kommun tillsammans med annan bedrivit ett mässarrangemang så att ett handelsbolagsförhållande kan anses ha förelegat och kommunen därmed blivit solidariskt ansvarig för uppkomna skulder.

• 1986, NJA 1986 s. 402
  En delägare i sk tipsbolag underlät att enligt åtagande lämna in tipskupong som, om den hade deltagit i tipsomgången, skulle ha gett vinst. Han har ansetts härigenom ha av oaktsamhet förorsakat övriga delägare skada men har, med hänsyn till arten av hans uppdrag och de förutsättningar som gällde för uppdragets fullgörande, befunnits ej vara skyldig att utge någon ersättning till dem. 4 kap 2 § jämförd med 2 kap 14 § 1 st lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.

• 1982, RH 1983:147
  Två jordbruks- och skogsfastigheter har varit i en släkts ägo sedan 1915. Genom arv - innefattande även arvsavståenden - uppgick sedermera antalet delägare till tolv. En av dessa, som även köpt del av fastigheterna av sin moder, var lagfaren ägare till hälften av fastigheterna och var den som skötte dessa. Han erlade arrende och lämnade redovisning och utbetalade överskott till övriga delägare för deras andelar av fastigheterna. Även viss livränta utbetalades till huvuddelägarens moder utav avkastningen från fastigheterna. - Två delägare, som vardera äger 3/48 av fastigheterna, begär förordnande om försäljning enligt samäganderättslagen. Invändning att samäganderätt ej föreligger utan att ett enkelt bolagsförhållande uppkommit mellan delägarna (jfr. rättsfall: NJA 1905 s 63; NJA 1914 s 286; NJA 1939 s 497; NJA 1945 s 34l; NJA 1980 s 547; SvJT 1971 s 12).

• 1980, NJA 1980 s. 547
  Bolagsförhållande eller samäganderätt? Fastighet som förvärvades för bostadsändamål för två personer, vilka i enkelt bolag bedrev yrkesmässigt fiske, har med hänsyn till fastighetens anknytning även till fisket ansetts ingå i bolagsförhållandet.

• 1962, NJA JA 1962 s. 359
  Fråga huruvida visst rättsförhållande vore att hänföra till enkelt bolag samt, vid jakande svar härå, huruvida bolagsman kunde läggas till last förfaranden av beskaffenhet att medbolagsman på grund därav ägde påfordra, att bolaget genast trädde i likvidation. 27 §, jämförd med 52 §, lagen om handelsbolag och enkla bolag (jfr NJA 1952 s. 188, RH 2004:20).

• 1960, NJA 1960 s. 454
  Fråga huruvida bolagsförhållande förelåge.

• 1956, NJA 1956 s. 62
  Fråga i visst fall huruvida enkelt bolag vore att anse som slutet på (relativt) bestämd tid eller på obestämd tid med bundenhet under viss begränsad tid eller på obestämd tid utan dylik bundenhet. 52 §, jämförd med 25 §, lagen om handelsbolag och enkla bolag.

• 1947, NJA 1947 s. 66
  Preskription i bolagsförhållande. (jfr: 1937 B 354).

• 1945, NJA 1945 s. 341
  Skiftesmål. Fråga om rätt för delägare i fast egendom, som han jämte tre andra personer förvärvat, att påkalla laga skifte. Enkelt bolag? (jfr 1880 s. 105, 1914 s. 286, 1916 s. 104 och 1939 s. 497 ävensom Juridisk tidskrift för skiftesärender, Stockholm 1865, häft. 1 s. 33).

• 1939, NJA 1939 s. 497
  Fråga huruvida enkelt bolag kommit till stånd genom avtal, enligt vilket en i A:s namn köpt fastighet förklarats hava på närmare angivna villkor förvärvats för A:s och medkontrahenters gemensamma räkning (jfr 1905 s. 63 och 1924 s. 323).

• 1939, NJA 1939 s. 449
  A och B hava slutit enkelt bolag i ändamål att genomföra en fastighetsaffär. Efter förloppet av jämförelsevis lång tid uppkommer fråga huruvida B, vilken icke guldit sin insats (1/4) och även i övrigt förhållit sig passiv med avseende å bolaget, kan göra gällande, att detta fortfarande äger bestånd och att A följaktligen är pliktig att avgiva redovisning för sin förvaltning.

• 1939, NJA 1939 s. 434
  Å en Aktiebolaget Tipstjänsts tippningskupong ifyllde A en rad, B två rader och C en rad; och satsade därvid A 25 öre, B -- som underskrev kupongen -- 50 öre samt C 25 öre. Vinst utföll å en av de utav B ifyllda raderna. A yrkar nu att utfå 1/4 av den utav B uppburna vinsten.

< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >

CULPA IN CONTRAHENDO & LOJALITET I AVTALSFÖRHÅLLANDEN

Om ansvaret för att följa vissa etiska principer så att övriga parter i avtalsförhandlingar inte lider onödig skada (culpa in contrahendo) och lojalitetspliktens gränser för avtalsparter.

För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.

Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.

• 2021 december, Högsta domstolen T 5613-20
  NJA-ingress: I ett aktieöverlåtelseavtal föreskrevs att köparna skulle överta ett borgensåtagande från säljaren när en viss omsättning i bolaget hade uppnåtts. Avtalet har ansetts innebära att köparna lojalt måste verka för att målet ska uppnås. Genom köparnas agerande kom i princip all omsättning att hamna utanför bolaget. Förfarandet har ansetts stå i strid med den lojalitet som köparna hade att visa.
  
  
• 2021 november, Hovrättsdom
  IT-leverantör ansågs ej ha visat att stegvisa förhandlingar och visst påbörjat arbete med en ny IT-miljö för bostadsrättsförvaltningsföretag, hade lett fram till ett bindande avtal; Bl.a. lojalitet i avtalsförhandlingar, skadeståndsskyldighet i samband med befogad tillit och bevisvärdering av enskilda förhandlingsmoment.
  
  
• 2021 maj, Hovrättsdom
  Bolagsköpare ansågs ej ha visat att ansvarig revisor hade agerat oaktsamt på sätt som medför skadeståndsskyldighet. Revisorn hade dock reklamerat för sent. Målet är mycket omfattande och rör bolagsförvärv där tvisten i huvudsak rör revisorns värderingar av kundfordringar vs leverantörsskulder, ansvaret för manipulerad bokföring och vem som borde ha upptäckt detta; Bl.a. om bevisbördan för oaktsamhet, god revisorssed, beviskravet för erforderlig tillit till årsredovisningar och frågan om faktisk skada har uppstått till följd av revisorns agerande.
  
  
• 2021 mars, Tingsrättsdom
  Investerare ansågs ej ha visat att bindande avtal om aktieöverlåtelser hade ingåtts, inte heller att säljare/löftesgivare hade ansvar för att ha agerat försumligt, vårdslöst eller på något i övrigt svikligt skadeståndsgrundande sätt i samband med förhandlingarna; Bl.a. om betydelsen av tredje mans onda tro, falsus procurator och culpa in contrahendo.
  
  
• 2020 december, Tingsrättsdom
  Fastighetsköpare ansågs ha visat att avsaknad av dränering utgjorde fel i fastighet med rätt till prisavdrag, knappt 1/4 vilket vitsordades som skäligt i och för sig, dock inte rätt till skadestånd på grund av säljarnas agerande i samband med förhandlingarna s.k. culpa in contrahendo.
  
  
• 2019, RH 2020:6
  RH-ingress: En konsument köpte en fabriksny husvagn av en näringsidkare. Att husvagnen inte utrustats med avtalad markis har ansetts vara ett fel av väsentlig betydelse som gett konsumenten rätt att häva köpet. Konsumenten har även ansetts ha rätt till skadestånd, trots att han sålt husvagnen på offentlig auktion efter att köpet hävts.

• 2018 november, Hovrättsdom
  Restaurangbolag ansågs ej ha visat att Skanska hade översänt ett bindande anbud rörande lokalhyresavtal, inte heller att nedlagda numera onödiga konsultkostnader m.m. gav rätt till ersättning enligt principen culpa in contrahendo; Bl.a. om bevisvärdering avseende restaurangbolagets påstående om "omfattande och långtgående förhandlingar".
  
  
• 2018 mars, Hovrättsdom
  Tidigare intresserad köpare av jordbruksfastigheter i Polen ansågs ha visat rätt till skadestånd enligt principen om culpa in contrahendo; Bl.a. om likheterna mellan principens internationella och svenska tillämpning, säljares upplysningsplikt avseende eventuella sakrättsliga belastningar enligt 41 § 3st köplagen, i vilka sammanhang säljare kan åberopa god tro och bevisvärdering avseende uppkommen skada i samband med avtalsförhandlingar som föranlett kostnader för undersökningar.
  
  
• 2017, NJA 2017 s. 1195
  NJA-ingress: Fråga om en fastighetsköpare – även om säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder – på grund av passivitet har förlorat sin rätt till påföljd för fel i fastigheten genom att inte underrätta säljaren om felet.
  
  
• 2017 juni, Hovrättsdom
  Utförare av linjetrafik till och från Gotland ansågs ha visat att bindande avtal genom protokoll om särskild ersättning som en del av ett långtidsavtal hade ingåtts. Trafikverkets förhandlare var dock inte behöriga att ingå avtalet och då bolaget inte ansågs ha preciserat någon uppkommen skada, bortsett från oförmånliga avtalsvillkor i allmänhet, var skadestånd enligt principen om culpa in contrahendo inte aktuellt.
  
  
• 2017, NJA 2017 s. 203
  NJA-ingress: Ett mejeri har fått regelbundna leveranser av mjölk från ett lantbruk. Enligt en särskild prisöverenskommelse skulle mejeriet betala tilläggsersättning för KRAV-godkänd mjölk. Mejeriet har utan grund hävt överenskommelsen om tilläggsersättning. För att lantbrukarna skulle behålla sin rätt till tilläggsersättningen, har det krävts att de meddelade mejeriet att de inte accepterade hävningen.
  
  
• 2016 december, Hovrättsdom
  

  Bankman ansågs ej ha visat att avtal hade ingåtts med förmedlare av sommarstugor, inte heller att förmedlaren hade agerat på ett vårdslöst sätt i förhandlingarna som hade kunnat ge rätt till skadestånd pga. culpa in contrahendo.
  
  

• 2016 september, Hovrättsdom
  [Hovrätten fastställer tingsrättens dom] Fastighetsköpare ansågs inte ha fullgjort sin undersökningsplikt och kunde därför inte på någon grund få kompensation för ett antal konstaterade fel som i och för sig förelåg. Även om huruvida försumelsen av undersökningsplikten påverkade möjligheten till skadestånd enligt principen om culpa in contrahendo och vikten av att precisera uppkommen skada utifrån påstått vårdslöst agerande.

  
  

• 2016 mars, Hovrättsdom
  

  Kompanjon ansågs ej ha visat att samarbetsavtal om släpvagnsuthyrning var uppsagt pga. passivitet; Bl.a. om betydelsen av att vidta rättsliga dispositioner som berättigar den andra parten till vissa slutsatser rörande deras avtalsförhållande.
  
  

• 2015 februari, Hovrättsdom
  

  Avtalsbrott på grund av illojalitet ansågs visat och grund för hävning förelåg då bolag vidtagit alltför omfattande resultatpåverkande dispositioner i ljuset av vinstdelningsklausulen i parternas avtal; Bl.a. om lojalitetsprincipen som allmän rättsprincip, utrymmet för ägare i fåmansaktiebolag att kompensera för eget arbete genom utdelning istället för lön i förhållande till vinstdelningsklausul och retroaktiv verkan av hävning i förhållande till avtalsbrott.
  
  

• 2012, NJA 2012 s. 1095
  

  NJA-ingress: Formkravet vid fastighetsköp. När ska en av såväl köpare som säljare undertecknad köpehandling anses ha getts ut så att avtalsbundenhet har uppstått? Jfr NJA 2000 s. 747 I och II.
  
  

• 2010 oktober, Hovrättsdom
  

  Köpare ansågs ej ha visat sin rätt att frånträda köpeavtal med åberopande av villkor om beviljat lån; Bl.a. om att köparen själv meddelat sin bank om allt för positiv ekonomi och att köparen använt överskott för andra amorteringar i strid med sin avtalsrättsliga lojalitetsplikt mot säljaren (jfr. RH 1995:147).
  
  

• 2009 september, Hovrättsdom
  

  Fastighetssäljare ansågs ej ha visat att köpare som inte lyckats bli beviljad lån agerat vårdslöst på sätt som ger rätt till skadestånd eller begått avtalsbrott genom missvisande information (culpa in contractu.
  
  

• 2008, NJA 2008 s. 392
  NJA-ingress: Ett avtal om upplåtelse av bostadsrätt har inte bundit bostadsrättsföreningen, varför erlagd insats och upplåtelseavgift skulle återgå. Föreningen har ansetts skyldig att utge avkastningsränta enligt 2 § första stycket räntelagen (1975:635) oberoende av om föreningen varit i ond tro om grunden för återgång och om det varit betalarna som föranlett återgången. Bestämmelsen i 3 § andra stycket räntelagen har inte ansetts tillämplig eftersom betalningen erlagts i avsikt att mottagaren skulle kunna förfoga över den för egen räkning, fastän det senare visade sig att rättshandlingen var ogiltig
  
  

• 2006, NJA 2006 s. 638
  NJA-ingress: Ett landsting har efter förda förhandlingar av motparten mottagit ett dokument, benämnt slutlig överenskommelse, för underskrift men inte hört av sig utan oskäligt uppehåll. Under sådana förhållanden har ett avtal i enlighet med dokumentet ansetts ha kommit till stånd, när landstinget inte förmått styrka att detta inte korrekt sammanfattade ett träffat avtal.
  
  
• 2005, NJA 2005 s. 142
  NJA-ingress: Avtalsvillkor som ger leasegivare rätt att ändra avgift vid ränteändring avseende den egna finansieringen har ansetts medföra skyldighet att sänka avgiften vid räntesänkning. Tillika fråga om leasetagaren, sedan avtalet överlåtits, har rätt till återkrav mot förvärvaren för överlåtarens överdebiteringar
  
  
• 2002, NJA 2002 s. 630
  NJA-ingress: Enligt besiktningsprotokoll var en entreprenad behäftad med vissa fel. Fråga om entreprenören kunnat få felansvaret överprövat av domstol genom en talan om betalning av entreprenadsumman (ej fastställelsetalan), väckt först sedan nära två år förflutit från besiktningen. Dessutom fråga om entreprenörens ansvar för konstruktionens lämplighet
  
  
• 2002, RH 2002:64
  

  RH-ingress: Fråga om en säljare kan göra anspråk på tilläggsbetalning efter det att tidigare betalningskrav visat sig vara för lågt.
  
  

• 1995, RH 1996:154
  RH-ingress: Formföreskrifterna vid köp av fast egendom har inte ansetts utgöra hinder mot att ålägga en avtalskontrahent skadeståndsskyldighet p.g.a. vållande under förhandlingar som inte lett till giltigt avtal. Käromålet har dock ogillats eftersom det inte förelegat skadeståndsgrundande uppsåt eller oaktsamhet.
  
  
• 1990, NJA 1990 s. 745
  Sedan ett bolag genom ett optionsavtal för viss tid förvärvat licensrättigheter till en vacuumpump med rätt för bolaget att före avtalstidens slut träffa ett slutligt licensavtal inledde bolaget förhandlingar med en företagare L om återförsäljarrätt till pumpen. Efter ca ett år träffade bolaget ett slutligt licensavtal och beslöt i samband därmed att inte ingå något återförsäljaravtal med L, varom L underrättades några veckor senare. Fråga huruvida bolaget genom sitt uppträdande under förhandlingarna med L ådragit sig skadeståndsansvar.
  
  
• 1978, NJA 1978 s. 147
  

  Fastighetsägare har med livsmedelsföretag träffat ett s k projekteringsavtal, som syftat till en framtida upplåtelse till företaget av butikslokal i fastigheten. Sedan fastighetsägaren vidtagit åtgärder för planering och inredning av lokalen i enlighet med företagets önskemål, har företaget förklarat sig avstå från den tilltänkta etableringen. Fråga om skadeståndsskyldighet för företaget.

  
  
• 1973, NJA 1973 s. 175
  

  I samband med förhandlingar om köp av tomt med hus (enfamiljsvilla), som var under uppförande, vidtog säljaren enligt köparens önskemål vissa ej obetydliga ändringar i husets inredning, bl. a. för läkarpraktik. Båda parterna förutsatte därvid, att köp skulle komma till stånd. Så blev emellertid ej fallet. Köparen har ej ansetts skyldig ersätta säljaren dennes kostnader i anledning av ändringsarbetena på den grund att han slutligen icke velat genomföra köpet.

  
  
• NJA 1963 s. 105
  

  Mellan A, som drev affärsverksamhet i Venezuela, och B, som var en av huvudintressenterna i ett bolag i Colombia, fördes förhandlingar om anställande av A såsom verkställande direktör i bolaget. Ett kontrakt härom mellan A och bolaget upprättades även, och A flyttade för ändamålet till Colombia. Någon bekräftelse av detta anställningsavtal genom beslut å bolagsstämma -- vilket enligt colombiansk rätt utgjorde förutsättning för att bolaget skulle bliva bundet av avtalet -- kom emellertid icke till stånd. Fråga nu huruvida och i vilken omfattning B kunde på grund av det sätt, varpå han uppträtt under förhandlingarna med A, göras ansvarig för skada, som åsamkades A genom att anställningsavtalet sålunda förföll.

  
  

< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >

KONKLUDENT HANDLANDE & PASSIVITET

Om olika typer av agerande från någon av avtalsparterna som kan medföra att avtal anses ingått, förändrat eller upphävt.

För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.

Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.

• 2020, Hovrättsdom
  [Hovrätten fastställde tingsrättens dom] Bolag som påstått rätt till nya uppdrag genom avtal, ansågs ej ha visat att sådant avtal hade träffats, varken muntligt eller genom konkludent handlande (partsbruk); Bl.a. om bevisvärdering för att avgöra om muntligt eller konkludent avtal föreligger, om ramavtal såsom berättigande tredjemansavtal och tolkning av partsavsikten i samband med förlikningsavtal.

• 2020, Hovrättsdom
  Leverantör ansågs ha visat att visst pris hade avtalats för s.k. mankar till släp för timmertransport, att betalning av fakturor inte hade utgjort konkludent handlande som hade förändrat parternas avtal och att sprickbildning inte utgjorde något köprättsligt fel; Bl.a. om betydelsen av att betala och inte bestrida fakturor, samt betydelsen av funktionalitet och ändamålsenlighet vid bedömning av köprättsliga fel.

• 2018, NJA 2018 s. 171
  Fråga om en hyresvärd till följd av passivitet har förlorat sin rätt att kräva omsättningshyra. Passiviteten har bedömts få verkan för förfluten tid.

• 2017, Hovrättsdom
  Säljare ansågs ha visat att fastighetsköp hävts på grund av avtalsbrott vilket berättigat till skadestånd trots passivitet; Bl.a. om förlängning av återgångsfrist och bibehållen hävningsrätt över längre tid för säljare vid köpares dröjsmål med betalning.

• 2017, Hovrättsdom
  Markägare ansågs ej ha visat konkludent avtal med båtägare om campinghyra för uppställning; Bl.a. om konkludent avtalsbundenhet genom tydlig skyltning samt otillräcklig muntlig information om att flytta båten.

• 2017, Hovrättsdom
  Leverantör ansågs ej ha visat konkludent agentavtal med återvinningscentral; Bl.a. om inledande förhandlingar, uteblivet skriftligt avtal trots att avtalsform diskuterats, enskilda leveranser enligt lagen om handelsagentur och betydelsen av handlande som medför en befogad uppfattning om motpartens uppfattning avseende parternas mellanhavanden.

• 2017, NJA 2017 s. 203
  Ett mejeri har fått regelbundna leveranser av mjölk från ett lantbruk. Enligt en särskild prisöverenskommelse skulle mejeriet betala tilläggsersättning för KRAV-godkänd mjölk. Mejeriet har utan grund hävt överenskommelsen om tilläggsersättning. För att lantbrukarna skulle behålla sin rätt till tilläggsersättningen, har det krävts att de meddelade mejeriet att de inte accepterade hävningen (Rättsfall: NJA 2002 s. 630 och NJA 2007 s. 909).

• 2017, Hovrättsdom
  Bank ansågs ej ha visat konkludent låneavtal eller återbetalningsskyldighet för en man vars fru tagit lånen i hans namn elektroniskt; Bl.a. om kännedom av bakomliggande avtal, oaktsam förvaring av bankdosa, obehörig vinst och skadeståndsskyldighet till följd av kontraktsbrott.

• 2016, AD 71-16
  Konkludent avtal om anställning hos förening ansågs visat; Bl.a. om behörighet att anställa för förening och betydelsen av att anställningsstöd från Arbetsförmedlingen beviljats.

• 2016, Hovrättsdom
  Byggföretag ansågs ha visat att en engagerad hyresgäst som vid sidan av fastighetsägaren hade visat vilka byggnadsarbeten som skulle utföras hade ingått konkludent avtal om betalningsansvar.

• 2016, Hovrättsdom
  En man som börjat nyttja gas vid inflyttning samt betalat gasfakturorna utan att invända mot leverantörens avtalsvillkor ansågs ha ingått avtal med gasleverantören; om likheter med partsbundenhet vid leverans av el som utformats så att kunden inte ska kunna undgå att göra rätt för sig.

• 2016, Hovrättsdom
  Kompanjon ansågs ej ha isat att samarbetsavtal om släpvagnsuthyrning var uppsagt pga. passivitet; Bl.a. om betydelsen av att vidta rättsliga dispositioner som berättigar den andra parten till vissa slutsatser rörande deras avtalsförhållande.

• 2015, Hovrättsdom
  Fastighetsbolag ansågs ej ha visat att hantverkares andelar av byggnader överlåtits genom delägarnas agerande; Bl.a. om befogad anledning att utgå från att avtal har ingåtts när köpeavtal inte har undertecknats.

• 2015, Hovrättsdom
  Även om konkludent avtal ansågs visat genom att Brf. vidareförmedlat inbetalda hyror för en bostadsrätt till ägaren, har Brf ansetts kunna säga upp avtalet utan vidare.

• 2015, Hovrättsdom
  Bolag ansågs ha visat att avtal om uthyrning av motorprövningsrum genom parternas realhandlande hade övergått till tillsvidareavtal om förvaring av de motorer som lämnats kvar efter aktiv provning; Bl.a. om bevisbördan då skäligt pris för viss tjänst inte kan anses avtalad i nytt avtal.

• 2015, Hovrättsdom
  Bemanningsföretag ansågs ha visat att uppdrag även medförde avtal genom konkludent handlande, även ersättningsskyldighet; Bl.a. om betydelsen av att beställare kände till bemanningsföretagets avtalsvillkor från tidigare arbete hos denne.

• 2015, NJA 2015 s. 186
  Skriftkrav vid uppsägning av lägenhetsarrende.

• 2014, Hovrättsdom
  Byggföretag ansågs ej ha visat sin uppfattning om vilka mått som slutligen skulle ligga till grund för tillverkning av takstolar enligt skriftväxling med beställaren; betydelsen av osäkerhet kring när mail blivit lästa, vilket till viss del kan ha bidragit till skillnaden mellan hovrättens utelämnande av tingsrättens modell för konkludent bestämning av avtalsinnehåll.

• 2013, Hovrättsdom
  Fortum ansågs ha visat konkludent avtal om elleverans gentemot bolag och bolagsman; betydelsen av betalning av nätavgifter och att ha tillgodogjort sig levererad el.

• 2010, Hovrättsdom
  Nordea ansågs inte ha visat att en man ingått låneavtal för en Chevrolet, även om mannen gått med på att stå som ägare till två bilar för annans räkning; om att varken haft kännedom eller bort känna till bakomliggande avtalsförhållande, samt betydelsen av att avbetalningar till en början erlagts enligt utskickade avier.

• 2009, RH 2009:43
  Hyresnämndsmål. När hyresgästen avlidit och dödsboet inträtt i hyresavtalet upphör inte hyresavtalet eller övergår hyresrätten på annan enbart genom parternas passivitet. Dödsboets egenskap av part i hyresförhållandet påverkas inte heller av att boet enligt familjerättsliga eller skatterättsliga regler anses upplöst. I sin egenskap av hyresgäst måste dödsboet tillerkännas kapaciteten att agera för att tillvarata sina intressen.

• 2008, NJA 2008 s. 910
  Efter det att en hyresgäst genom lagakraftvunnet beslut ålagts att flytta från sin bostadslägenhet har hyresvärden väntat i mer än sex månader med att begära avhysning. Under denna tid har hyresvärden skickat hyresavier till hyresgästen och tagit emot hyresbetalningar från henne. Hyresgästens invändning om hinder mot verkställighet till följd av att ett nytt hyresförhållande uppkommit har inte ansetts kunna lämnas utan avseende.

• 2006, NJA 2006 s. 638
  Ett landsting har efter förda förhandlingar av motparten mottagit ett dokument, benämnt slutlig överenskommelse, för underskrift men inte hört av sig utan oskäligt uppehåll. Under sådana förhållanden har ett avtal i enlighet med dokumentet ansetts ha kommit till stånd, när landstinget inte förmått styrka att detta inte korrekt sammanfattade ett träffat avtal.

• 2006, NJA 2006 s. 427
  Fråga om hyresvärd haft rätt att återta hyresobjektet på grund av att hyresgästen övergett detta. 12 kap. 27 § JB.

• 2002, NJA 2002 s. 630
  Enligt besiktningsprotokoll var en entreprenad behäftad med vissa fel. Fråga om entreprenören kunnat få felansvaret överprövat av domstol genom en talan om betalning av entreprenadsumman (ej fastställelsetalan), väckt först sedan nära två år förflutit från besiktningen. Dessutom fråga om entreprenörens ansvar för konstruktionens lämplighet.

• 1995, RH 1995:145
  Testators vidkännande av sin underskrift har i visst fall ansetts kunna ske genom konkludent handlande.

• 1982, NJA1982 s. 244
  Fråga i visst fall huruvida moderbolaget i en koncern, genom det sätt varpå bolaget förhållit sig, ådragit sig betalningsskyldighet för leveranser till dotterbolagen (jfr 1961 s. 658).

< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >

FÖRUTSÄTTNINGSLÄRAN

Olika möjligheter att få ett avtal ogiltigförklarat, om någon av avtalets ursprungliga förutsättningar, senare ändras eller annars slår fel på ett sätt som medför orimliga konsekvenser.

Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.

För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.

• 2019, Hovrättsdom
  Fd make ansågs ha visat att hans överskjutande betalning för del av fastighet var ett lån till hans dåvarande maka, däremot ansågs han inte ha motbevisat presumtionen om hälftenägande i samäganderättslagen; Bl.a. om regressanspråk och bevisbördan för efterskänkning av regressrätt, samt - i skiljaktig mening - tillämpningen av allmänna förmögenhetsrättsliga principer såsom jämkning enligt 36 § avtalslagen eller förutsättningsläran vid fördelning mellan makar.

• 2016, Hovrättsdom
  Aktieägare som köpte ut kompanjoner ansågs ej ha visat att de tidigare kompanjonernas nystart av verksamhet utgjorde en sådan väsentlig förutsättning som medför ogiltighet av aktieöverlåtelseavtal; Bl.a. om väsentlig förutsättning i relation till föreliggande aktieägaravtal.

• 2014, RH 2015:3
  I tingsrätten förde V.F.R. och C.M.R. dels en talan om klander av testamente, dels en talan om förverkande av L.R:s rätt att ta testamente. Tingsrätten avvisade käromålet i dess helhet med hänvisning till att V.F.R. och C.M.R. godkänt det aktuella testamentet. I sitt avgörande berörde tingsrätten emellertid inte V.F.R:s och C.M.R:s talan om förverkande. Hovrätten ansåg att en talan om förverkande av testamente kan föras oberoende av en klandertalan, att tingsrätten brustit i att motivera sitt avgörande i denna del och att rättegångsfel därför förekommit vid tingsrätten. Även fråga om testamentstagarnas godkännanden kunde betraktas som ogiltiga med hänvisning till avtalslagens allmänna ogiltighetsregler och förutsättningsläran.

• 2014, Hovrättsdom
  Förlikningsavtal ansågs i mellandom kort och gott ej ogiltigt enligt avtalslagen eller pga. bristande förutsättningar.

• 2014, Hovrättsdom
  I samband med beställning av telefonabonnemang jämte tillhörande mobiltelefoner och GPS-navigatorer, ansågs avtalsbrott visat och grund för hävning förelåg då den väsentliga förutsättningen om kostnadsfri överflyttning av abonnemang inte hade uppfyllts av motparten.2014, Hovrättsdom
  Borgensmän ansågs ej ha visat svikligt agerande från bank eller annars bristande förutsättningar för borgensåtagandes ogiltighet för att återfå inbetalning; Bl.a. om betydelsen av informationsskyldighet gentemot borgensmän avseende underliggande kreditbedömningar före- och efter upprättat borgensåtagande, samt förutsättningar utöver undertecknande för bindande borgensåtagande för bolags räkning.

• 2014, Hovrättsdom
  Leasetagare ansågs ej ha visat att bristande förutsättningar för leasingavtal pga. fel i fettreduceringsmaskin kunde läggas leasingbolag som enbart tillhandahållit den finansiella lösningen till last; Bl.a. om ansvarsbegränsningar i och med trepartskonstellation i form av finansiell indirekt leasing, köprättsligt felansvar vid leasing och för sen reklamation samt oskälighetsbedömning av leasingavtal enligt 36 § avtalslagen.

• 2014, Hovrättsdom
  Beställare av abonnemang ansågs ha visat att täckning utgjorde väsentlig förutsättning för abonnemangsavtal; Bl.a. om väsentlig förutsättning, kärnegenskap samt bedömningen av det lämpliga och rimliga i att risken för förutsättning ska läggas på motparten.

• 2012, Hovrättsdom
  Aktiebolags fastighetsförsäljning ansågs ej ogiltig då det inte var den avgörande förutsättningen för transaktionen som brustit, trots eniga parter (jfr. NJA 1993 s. 319).

• 2011, Hovrättsdom
  Rättsligt fel ansågs väsentligt och kommun hade rätt att häva leasingavtal avseende maskiner då leasingföretaget inte hade förvärvat äganderätten till maskinerna i enlighet med tidigare hyresavtal och senare leasingavtal; om analog tillämpning av köplagen vid finansiell leasing, rättsligt fel (som gränsar till felaktig förutsättning) samt reklamation av rättsligt fel.

• 2003, RH 2004:45
  Ogiltighet enligt förutsättningsläran.

• 2002, Hovrättsdom
  Att permanent bygglov för restaurangverksamhet inte beviljades ansågs vara en sådan bristande förutsättning som grundar rätt till skadestånd enligt förutsättningsläran; om betydelsen av större investeringar, synbarheten av bakomliggande väsentliga förutsättningar och lämpligheten i att fastighetsägaren bär risken för förutsättning som slagit fel.

• 1997, NJA 1997 s. 5
  Fråga huruvida avtal om upplåtelse av bostadsrätt är overksamt på grund av bristande förutsättningar.

• 1996, NJA 1996 s. 410
  Fråga om tillämpning av förutsättningsläran. Ett bolag har vid köp av en fastighet erhållit lån av en bank enligt tidigare ingånget låneavtal och med blivande pantbrev i fastigheten som säkerhet för lånet. På grund av att den köpta fastigheten visade sig inte utgöra en registerfastighet och säljarens ansökan om lagfart därför hade förklarats vilande, har ansökan om inteckning i fastigheten inte bifallits och banken inte erhållit den förutsatta säkerheten. Frågan om säkerhet har ansetts utgöra ett avtalsvillkor och underlåtenheten att uppfylla det ett kontraktsbrott.

• 1993, NJA 1993 s. 319
  Ägarna av en fastighet har sålt den till ett av dem själva ägt handelsbolag för att uppnå skattemässiga fördelar. Säljaren har yrkat att köpet skall förklaras ogiltigt eftersom förutsättningen beträffande skatten brustit. Med hänsyn till dessa speciella omständigheter har talan, som väckts efter det att bolaget fått lagfart och som medgetts av bolaget, ansetts kunna bifallas.

• 1989, NJA 1989 s. 614
  Enligt ett avtal om underhåll m m, som träffats mellan makar i anledning av förestående äktenskapsskillnad, skulle hustrun erhålla hälften av mannens efterlevandepension från försäkringsbolaget SPP. Båda parter utgick utan någon undersökning från att mannen kunde disponera över SPP-försäkringen på angivet sätt. När det senare framkom att avtalet i den angivna delen aldrig hade kunnat förverkligas fullt ut, eftersom det stred mot de av SPP tillämpade försäkringsvillkoren, väckte hustrun talan mot mannen med yrkande att mannen skulle åläggas att teckna en pensionsförsäkring med hustrun som förmånstagare på ett belopp, som beräknats så att hustrun skulle få samma efterlevandeskydd som om det ursprungliga avtalet hade kunnat genomföras. Den förda talan har ansetts inte kunna bifallas vare sig med tillämpning av förutsättningsläran, 36 § avtalslagen eller allmänna kontraktsrättsliga grundsatser.

• 1986, NJA 1986 s. 205
  Fråga om betydelsen av att fastighetsköpare efter att ha erhållit lagfart på egendomen medgett säljarens talan om återgång eller hävning av fastighetsköpet.

• 1985, NJA 1985 s. 178
  Sedan avtal om leverans av fartygsplåt ingåtts och leverans skett, har köparen försatts i konkurs. Säljaren har yrkat att avtalet förklaras ogiltigt på skilda grunder, bl a enligt 30 § avtalslagen (svek) eller i vart fall enligt förutsättningsläran, och att säljaren berättigas att återfå fartygsplåten. Konkursboet har invänt att säljaren - även om avtalet förklaras ogiltigt, vilket boet bestritt - inte äger separationsrätt i konkursen. HD har funnit avtalet ogiltigt enligt förutsättningsläran och bifallit säljarens talan.

• 1981, NJA 1981 s. 269
  Resningsärende. TR fastställde genom dom en i arrendetvist träffad förlikning enligt vilken arrendatorn skulle frånträda arrendet. Arrendatorn har ansökt om resning av domen under åberopande bl.a. att till grund för förlikningen liggande antaganden om framtida markanvändning visat sig felaktiga och att förutsättningarna för avtalet därför brustit. Fråga huruvida sannolika skäl föreligger för att förlikningsavtalet ej skall anses bindande för arrendatorn. 58 kap. 1 § 3 RB.

• 1949, NJA 1949 s. 134
  Enligt skriftligt avtal överenskommo kooperativ förening och L, föreståndare för en föreningen tillhörig affär, att L skulle lämna sin anställning hos föreningen samt att föreningen skulle till L betala viss månatlig ersättning m. m., varjämte i avtalets fjärde stycke föreskrevs, att föreningens åtagande upphörde, om L öppnade mot föreningen konkurrerande »öppen affär» inom föreningens verksamhetsområde, Fråga huruvida med hänsyn bl. a. till omständigheterna vid avtalets tillkomst L -- genom att från ort utanför nämnda område, efter beställning, till kunder inom detta leverera sådana varor som föreningen saluhölle -- förverkat sin rätt enligt avtalet, ändå att förfarandet ej strede mot ordalagen i fjärde stycket. (jfr. NJA 2004 s 363.

< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >

OSKÄLIGT AVTALSINNEHÅLL & JÄMKNING M.M.

Kommande

< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >

SKENHANDLINGAR, FÖRFALSKNINGAR & VILSELEDANDE

När avtal mellan parter trotsallt inte kan medföra rätt för någon av avtalsparterna att ställa krav på tredjepart, även om denne tredje part, förekommer, i ett näraliggande rättsförhållande.

För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.

Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.

• 2018, NJA 2018 s. 301
  Fråga om lokalhyresvärds ansvar när lagrat gods har förstörts, i fall då hyresgästen gentemot någon annan åtagit sig att svara för ett lagringsuppdrag för egen räkning enligt Nordiskt Speditörförbunds Allmänna Bestämmelser (NSAB 2000).

• 2017, NJA 2017 s. 601
  Ansvarsförsäkring och direktkrav med anledning av den försäkrades konkurs. Försäkringsbolaget har mot den skadelidande fått åberopa att den försäkrade inte iakttagit ett sådant i försäkringsavtalet föreskrivet fristvillkor som avses i 8 kap. 20 § försäkringsavtalslagen (Rättsfall: NJA 2009 s. 355)

• 2017, Hovrättsdom
  Presumtionsansvar i lagerhållningsuppdrag ansågs visat pga. skadat gods; Bl.a. om betydelsen av att inte ha tecknat försäkring, försäkringsbolags regressrätt samt betydelsen för vållande till skada på inom- respektive utomobligatorisk grund.

• 2017, Hovrättsdom
  Vårdbolag ansågs ej ha visat att landsting kunde åläggas betalningsansvar för läkarvårdsersättning pga. ett samverkansavtal med privatpraktiserande läkare; om läkares ensidiga rätt att anvisa betalningsmottagare enligt samverkansavtal enligt LoL.

• 2017, Hovrättsdom
  Konsortium som angetts på betalningsavin vid köp av flygbiljetter ansågs vara återbetalningsskyldigt för namnändringsavgift i samband med tidigare köp av flygbiljetter; Bl.a. om partsbehörighet för konsortium av ”varaktig natur” som avtalspart.

• 2016, Hovrättsdom
  Konkursbo ansågs ej ha visat att bolag till följd av speciella ägarförhållanden omfattats av konkurrensklausul i tidigare aktieägaravtal; Bl.a. om huruvida flera parter slutit sig samman på ett kvalificerat otillbörligt sätt för att kringgå konkurrensklausul och om avtals subjektiva begränsningar.

• 2015, NJA 2015 s. 512
  Utdömande av vite vid upphovsrättsligt intrång. En vitesadressat har tillräknats handlande av en tredje man. (Rättsfall: NJA 1993 s. 188 och NJA 2005 s. 608.

• 2014, NJA 2014 s. 760
  Har vid en kontraktskedja parten i det främre ledet råkat ut för en sakskada, kan han på utomobligatorisk skadeståndsrättslig grund vända sig direkt mot ett bakre led som vårdslöst har orsakat skadan, om inte något annat följer av en särskild rättsregel eller föranleds av avtal. En speditör med förmedlaransvar har ingått ett fraktavtal med tredje man för uppdragsgivarens räkning men i eget namn. Uppdragsgivaren har ansetts inte kunna på utomobligatorisk skadeståndsrättslig grund få bättre rätt mot den tredje mannen än vad han skulle ha haft om den tredje mannen hade kunnat göra gällande fraktavtalet mot honom. En bestämmelse i fraktavtalet om preskription efter ett år har tillämpats även i fråga om ett krav på ersättning på grund av stöld av anställda. (jfr. NJA 1949 s. 289, NJA 1986 s. 712, NJA 2001 s. 711, NJA 2007 s. 758 och NJA 2009 s. 16).

• 2014, Hovrättsdom
  Leasetagare ansågs ej ha visat att bristande förutsättningar för leasingavtal pga. fel i fettreduceringsmaskin kunde läggas leasingbolag som enbart tillhandahållit den finansiella lösningen till last; Bl.a. om ansvarsbegränsningar i och med trepartskonstellation i form av finansiell indirekt leasing, köprättsligt felansvar vid leasing och för sen reklamation samt oskälighetsbedömning av leasingavtal enligt 36 § avtalslagen.

• 2012, NJA 2012 s. 697
  I ett utmätningsmål gör ett ombud gällande att han har rätt före utmätningsborgenärerna till influtna medel avseende rättegångskostnad som hade betalats in i utmätningsärende av hans klients motparter. Rättegångsfullmakt för motpartsombudet har inte ansetts ge behörighet att ta emot underrättelse om förvärv av fordran på rättegångskostnaden. Ombudet har inte heller ansetts ha rätt till medlen på grund av direktkravsrätt.

• 2012, NJA 2012 s. 584
  En trafikförsäkringsgivare får inte åberopa skadevållarens grova vårdslöshet gentemot en annan skadeståndsskyldig som framställer krav mot försäkringsgivaren efter att ha utgett skadestånd.

• 2010, NJA 2010 s. 629
  Mellan en beställare och en underentreprenör har avtalats att visst vite ska utgå ifall omhändertagen egendom förkommer. Fråga om vitet utesluter skyldighet att ersätta överstigande skada och om vitesklausulen kan åberopas av underentreprenören mot entreprenören som ersatt beställaren för hela skadan.

• 2009, NJA 2009 s. 355
  En ansvarsförsäkringsgivares avstående i förhållande till försäkringstagaren att åberopa preskription har ansetts inte gälla till förmån för den skadelidandes rättsinnehavare, när denne enligt försäkringsavtalet har rätt att framställa sitt anspråk direkt mot försäkringsgivaren. Dessutom fråga huruvida en förlikning mellan försäkringstagaren och den skadelidandes rättsinnehavare, som ingåtts utan samtycke från försäkringsgivaren, enligt ett försäkringsvillkor medfört att försäkringsgivaren blivit fri från ansvar.

• 2007, NJA 2007 s. 758
  Beställare vid en generalentreprenad, på vilken AB 92 varit tillämpliga, har ansetts inte kunna få ersättning från en underentreprenör på utomobligatorisk grund, när beställarens egendom skadats genom underentreprenörens vårdslöshet.

• 2007, NJA 2007 s. 501
  Ansökan mot gäldenär om verkställighet av exekutionstitel som grundats på avtal om kreditköp av vara med återtagandeförbehåll har inte utgjort hinder mot att kreditgivaren, när denne inte fått full betalning för sin fordran, riktar anspråk mot person som förvärvat varan från gäldenären.

• 1999, NJA 1999 s. 35
  En fastighetsägare har träffat avtal med en andrahandshyresgäst om ett hyresförhållande direkt mellan dem för den händelse förstahandshyresförhållandet upphörde. Fråga huruvida avtalet skall tolkas så att det förpliktade andrahandshyresgästen att inträda i ett hyresförhållande med fastighetsägaren, fastän andrahandshyresförhållandet hade upphört innan förstahandshyresförhållandet upphörde.

• 1997, NJA 1997 s. 44
  Sedan avtal träffats om generalentreprenad på löpande räkning har generalentreprenören avtalat med underentreprenör om visst utförande av takarbeten. Föreskrifterna i avtalet med underentreprenören har inte ansetts gälla i förhållandet mellan beställaren och generalentreprenören och en av beställaren anlitad besiktningsförrättare har därför inte ansetts vara skyldig att påpeka avvikelser från det senare avtalet.

• 1993, NJA 1993 s. 222
  Cession av rätt till ersättning enligt ansvarsförsäkring.

• 1993, NJA 1993 s. 188
  Vitesförbud enligt 15 kap 3 § rättegångsbalken. Konkurrensbegränsningsklausul i ett avtal, enligt vilken ett aktiebolag förbundit sig att ej utöva viss verksamhet, har i visst fall ansetts kunna göras gällande även mot annat bolag inom samma koncern.

• 1939, NJA 1939 s. 592
  Varje exemplar av en tryckt bok var -- å andra titelbladets baksida -- försett med de likaledes tryckta orden »Utlåning i förvärvsyfte förbjuden». Förbehållet i och för sig ansågs icke vara bindande för köpare av boken.

< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >

SUBJEKTIVA BEGRÄNSNINGAR & HOPPANDE REGRESS

När avtal mellan parter trotsallt inte kan medföra rätt för någon av avtalsparterna att ställa krav på tredjepart, även om denne tredje part, förekommer, i ett näraliggande rättsförhållande.

För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.

Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.

• 2018, NJA 2018 s. 301
  Fråga om lokalhyresvärds ansvar när lagrat gods har förstörts, i fall då hyresgästen gentemot någon annan åtagit sig att svara för ett lagringsuppdrag för egen räkning enligt Nordiskt Speditörförbunds Allmänna Bestämmelser (NSAB 2000).

• 2017, NJA 2017 s. 601
  Ansvarsförsäkring och direktkrav med anledning av den försäkrades konkurs. Försäkringsbolaget har mot den skadelidande fått åberopa att den försäkrade inte iakttagit ett sådant i försäkringsavtalet föreskrivet fristvillkor som avses i 8 kap. 20 § försäkringsavtalslagen (Rättsfall: NJA 2009 s. 355)

• 2017, Hovrättsdom
  Presumtionsansvar i lagerhållningsuppdrag ansågs visat pga. skadat gods; Bl.a. om betydelsen av att inte ha tecknat försäkring, försäkringsbolags regressrätt samt betydelsen för vållande till skada på inom- respektive utomobligatorisk grund.

• 2017, Hovrättsdom
  Vårdbolag ansågs ej ha visat att landsting kunde åläggas betalningsansvar för läkarvårdsersättning pga. ett samverkansavtal med privatpraktiserande läkare; om läkares ensidiga rätt att anvisa betalningsmottagare enligt samverkansavtal enligt LoL.

• 2017, Hovrättsdom
  Konsortium som angetts på betalningsavin vid köp av flygbiljetter ansågs vara återbetalningsskyldigt för namnändringsavgift i samband med tidigare köp av flygbiljetter; Bl.a. om partsbehörighet för konsortium av ”varaktig natur” som avtalspart.

• 2016, Hovrättsdom
  Konkursbo ansågs ej ha visat att bolag till följd av speciella ägarförhållanden omfattats av konkurrensklausul i tidigare aktieägaravtal; Bl.a. om huruvida flera parter slutit sig samman på ett kvalificerat otillbörligt sätt för att kringgå konkurrensklausul och om avtals subjektiva begränsningar.

• 2015, NJA 2015 s. 512
  Utdömande av vite vid upphovsrättsligt intrång. En vitesadressat har tillräknats handlande av en tredje man. (Rättsfall: NJA 1993 s. 188 och NJA 2005 s. 608.

• 2014, NJA 2014 s. 760
  Har vid en kontraktskedja parten i det främre ledet råkat ut för en sakskada, kan han på utomobligatorisk skadeståndsrättslig grund vända sig direkt mot ett bakre led som vårdslöst har orsakat skadan, om inte något annat följer av en särskild rättsregel eller föranleds av avtal. En speditör med förmedlaransvar har ingått ett fraktavtal med tredje man för uppdragsgivarens räkning men i eget namn. Uppdragsgivaren har ansetts inte kunna på utomobligatorisk skadeståndsrättslig grund få bättre rätt mot den tredje mannen än vad han skulle ha haft om den tredje mannen hade kunnat göra gällande fraktavtalet mot honom. En bestämmelse i fraktavtalet om preskription efter ett år har tillämpats även i fråga om ett krav på ersättning på grund av stöld av anställda. (jfr. NJA 1949 s. 289, NJA 1986 s. 712, NJA 2001 s. 711, NJA 2007 s. 758 och NJA 2009 s. 16).

• 2014, Hovrättsdom
  Leasetagare ansågs ej ha visat att bristande förutsättningar för leasingavtal pga. fel i fettreduceringsmaskin kunde läggas leasingbolag som enbart tillhandahållit den finansiella lösningen till last; Bl.a. om ansvarsbegränsningar i och med trepartskonstellation i form av finansiell indirekt leasing, köprättsligt felansvar vid leasing och för sen reklamation samt oskälighetsbedömning av leasingavtal enligt 36 § avtalslagen.

• 2012, NJA 2012 s. 697
  I ett utmätningsmål gör ett ombud gällande att han har rätt före utmätningsborgenärerna till influtna medel avseende rättegångskostnad som hade betalats in i utmätningsärende av hans klients motparter. Rättegångsfullmakt för motpartsombudet har inte ansetts ge behörighet att ta emot underrättelse om förvärv av fordran på rättegångskostnaden. Ombudet har inte heller ansetts ha rätt till medlen på grund av direktkravsrätt.

• 2012, NJA 2012 s. 584
  En trafikförsäkringsgivare får inte åberopa skadevållarens grova vårdslöshet gentemot en annan skadeståndsskyldig som framställer krav mot försäkringsgivaren efter att ha utgett skadestånd.

• 2010, NJA 2010 s. 629
  Mellan en beställare och en underentreprenör har avtalats att visst vite ska utgå ifall omhändertagen egendom förkommer. Fråga om vitet utesluter skyldighet att ersätta överstigande skada och om vitesklausulen kan åberopas av underentreprenören mot entreprenören som ersatt beställaren för hela skadan.

• 2009, NJA 2009 s. 355
  En ansvarsförsäkringsgivares avstående i förhållande till försäkringstagaren att åberopa preskription har ansetts inte gälla till förmån för den skadelidandes rättsinnehavare, när denne enligt försäkringsavtalet har rätt att framställa sitt anspråk direkt mot försäkringsgivaren. Dessutom fråga huruvida en förlikning mellan försäkringstagaren och den skadelidandes rättsinnehavare, som ingåtts utan samtycke från försäkringsgivaren, enligt ett försäkringsvillkor medfört att försäkringsgivaren blivit fri från ansvar.

• 2007, NJA 2007 s. 758
  Beställare vid en generalentreprenad, på vilken AB 92 varit tillämpliga, har ansetts inte kunna få ersättning från en underentreprenör på utomobligatorisk grund, när beställarens egendom skadats genom underentreprenörens vårdslöshet.

• 2007, NJA 2007 s. 501
  Ansökan mot gäldenär om verkställighet av exekutionstitel som grundats på avtal om kreditköp av vara med återtagandeförbehåll har inte utgjort hinder mot att kreditgivaren, när denne inte fått full betalning för sin fordran, riktar anspråk mot person som förvärvat varan från gäldenären.

• 1999, NJA 1999 s. 35
  En fastighetsägare har träffat avtal med en andrahandshyresgäst om ett hyresförhållande direkt mellan dem för den händelse förstahandshyresförhållandet upphörde. Fråga huruvida avtalet skall tolkas så att det förpliktade andrahandshyresgästen att inträda i ett hyresförhållande med fastighetsägaren, fastän andrahandshyresförhållandet hade upphört innan förstahandshyresförhållandet upphörde.

• 1997, NJA 1997 s. 44
  Sedan avtal träffats om generalentreprenad på löpande räkning har generalentreprenören avtalat med underentreprenör om visst utförande av takarbeten. Föreskrifterna i avtalet med underentreprenören har inte ansetts gälla i förhållandet mellan beställaren och generalentreprenören och en av beställaren anlitad besiktningsförrättare har därför inte ansetts vara skyldig att påpeka avvikelser från det senare avtalet.

• 1993, NJA 1993 s. 222
  Cession av rätt till ersättning enligt ansvarsförsäkring.

• 1993, NJA 1993 s. 188
  Vitesförbud enligt 15 kap 3 § rättegångsbalken. Konkurrensbegränsningsklausul i ett avtal, enligt vilken ett aktiebolag förbundit sig att ej utöva viss verksamhet, har i visst fall ansetts kunna göras gällande även mot annat bolag inom samma koncern.

• 1939, NJA 1939 s. 592
  Varje exemplar av en tryckt bok var -- å andra titelbladets baksida -- försett med de likaledes tryckta orden »Utlåning i förvärvsyfte förbjuden». Förbehållet i och för sig ansågs icke vara bindande för köpare av boken.

< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >

HÄVNING & EFTERVERKAN AV AVTAL

Kompensationsmöjligheter när en av flera avtalsparter har hävt ett avtal utan att ha haft rätt till det, om möjligheter att utnyttja självuppfyllande hävningsklausuler i avtal och orsakssamband mellan avtal som blivit overksamma och nya händelser som har anknytning till det tidigare avtalsförhållandet.

För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.

Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.

• 2020, Allmänna reklamationsnämnden
  Fråga om en arrangörs skyldighet att återbetala biljettkostnaden när en konsert ställts in på grund av rådande riktlinjer om att begränsa antalet personer vid allmänna sammankomster. Även fråga om betydelsen av ett erbjudande om ersättningsarrangemang och innebörden av principen om force majeure.
  
  
• 2020, Allmänna reklamationsnämnden
  Fråga om rätt till återbetalning av anmälningsavgiften alternativt leverans av tjänsten ett år senare när ett cykellopp ställts in på grund av rådande riktlinjer om att begränsa antalet personer vid allmänna sammankomster. Även fråga om ett avtalsvillkor, som ger arrangören rätt att behålla halva anmälningsavgiften vid extraordinära omständigheter (force majeure), är att ansesom oskäligt.

• 2020, NJA 2020 s. 470
  Om det i ett köpeavtal avseende fast egendom finns ett villkor om att köpebrev ska upprättas när köpeskillingen är betald, krävs en hävningsförklaring om säljaren inte vill stå fast vid köpet vid köparens betalningsdröjsmål. Säljarens hävningsförklaring skickas på köparens risk om den avsänds på ett ändamålsenligt sätt.

• 2020, NJA 2020 s. 115
  Ett försäkringsbolag som utan rätt till det sagt upp en företagsförsäkring i förtid har ansetts skadeståndsskyldigt, eftersom bolaget handlat oaktsamt vid uppsägningen.

• 2019, Hovrättsdom
  Byggbolag ansågs ha visat att fastighetsbolag inte hade rätt att häva entreprenadavtal och hade därmed rätt till ersättning för utfört arbete; Bl.a. den proportionella metoden för beräkning av ersättning och om avvisad omständighet om oskälighet och jämkning som åberopats för sent i hovrätten.

• 2019, Högsta domstolen
  Ersättning för rörelseskada vid uppsägning av lokalhyresgäst som bedrivit enskild näringsverksamhet. Vid beräkning enligt avkastningsvärdemetoden ska värdet av ägarens arbetsinsats beaktas.

• 2019, Hovrättsdom
  Leverantör ansågs ej ha visat att beställare av mjukvara för biltvättar hade brustit avseende sin del i avtalet - beställaren hade fullgjort sin skyldighet att fysiskt installera hårdvaran så att förutsättningar för att ansluta mjukvaran i och för sig fanns; Bl.a. om tolkning av leverantörsavtal i dess helhet som ett s.k. datasystemleverantörsavtal, där betalningsskyldighet förutsätter att hela systemet faktiskt har satts i drift.

• 2018, Hovrättsdom
  Säljare av caféverksamhet ansågs ej ha visat att köpare agerat försumligt vid hävning av köpet på ett sådant sätt som enligt köpeavtalet gav säljaren rätt att behålla handpenningen.

• 2017, Hovrättsdom
  Säljare ansågs ha visat att fastighetsköp hävts på grund av avtalsbrott vilket berättigat till skadestånd trots passivitet; Bl.a. om förlängning av återgångsfrist och bibehållen hävningsrätt över längre tid för säljare vid köpares dröjsmål med betalning.

• 2017, NJA 2017 s. 203
  Ett mejeri har fått regelbundna leveranser av mjölk från ett lantbruk. Enligt en särskild prisöverenskommelse skulle mejeriet betala tilläggsersättning för KRAV-godkänd mjölk. Mejeriet har utan grund hävt överenskommelsen om tilläggsersättning. För att lantbrukarna skulle behålla sin rätt till tilläggsersättningen, har det krävts att de meddelade mejeriet att de inte accepterade hävningen (Rättsfall: NJA 2002 s. 630 och NJA 2007 s. 909).

• 2016, Hovrättsdom
  Oberättigad uppsägning av avtal medförde rätt till ersättning.

• 2015, Tingsrättsdom
  Köpare av rörelse ansågs ej ha visat att uteblivet leveransavtal med bonusförskott eller uteblivet serveringstillstånd utgjorde avtalsbrott; Bl.a. om att bolaget i fråga som enligt tidigare överenskommelse skulle skaffa serveringstillstånd, inte ansågs ha gjort tillräckligt då serveringstillstånd inte beviljades (jfr RH 1995:147).

• 2015, Hovrättsdom
  Avtalsbrott på grund av illojalitet ansågs visat och grund för hävning förelåg då bolag vidtagit alltför omfattande resultatpåverkande dispositioner i ljuset av vinstdelningsklausulen i parternas avtal; Bl.a. om lojalitetsprincipen som allmän rättsprincip, utrymmet för ägare i fåmansaktiebolag att kompensera för eget arbete genom utdelning istället för lön i förhållande till vinstdelningsklausul och retroaktiv verkan av hävning i förhållande till avtalsbrott.

• 2014, Hovrättsdom
  När lokalhyresavtal sagts upp till hyresperiodens utgång ansågs hyresvärden ej ha visat att hyresgästen skulle ersätta mer än restvärde för de av hyresvärdens investeringar som specifikt avsåg hyresgästens lokalanpassningar; Trots att svarandebolaget lämnat lokalen 5 år innan hyresperiodens utgång till förmån för annan, ansågs hyresinbetalningar som gjorts därefter ha medfört att tiden för tvåårspreskription inte hade börjat löpa före den ursprungliga hyresperiodens utgång 2010. Då partsavsikten inte kunde klarläggas avseende definition av det restvärde som skulle ersättas, tolkade hovrätten parternas avtal språkligt utifrån systematik och en rimlig kommersiell riskfördelning.

• 2014, Hovrättsdom
  I samband med beställning av telefonabonnemang jämte tillhörande mobiltelefoner och GPS-navigatorer, ansågs avtalsbrott visat och grund för hävning förelåg då den väsentliga förutsättningen om kostnadsfri överflyttning av abonnemang inte hade uppfyllts av motparten.

• 2012, RH 2012:72
  Reglerna om avgångsvederlag i lagen om handelsagentur har inte ansetts vare sig direkt eller analogiskt tillämpliga på avtalsförhållande mellan en brödtillverkare och ett säljföretag, när brödtillverkarens försäljning huvudsakligen skett via oberoende grossister och säljföretaget endast i mindre omfattning förmedlat anbud från de slutliga köparna till dessa grossister

• 2010, Hovrättsdom
  Köpare ansågs ej ha visat sin rätt att frånträda köpeavtal med åberopande av villkor om beviljat lån; Bl.a. om att köparen själv meddelat sin bank om allt för positiv ekonomi och att köparen använt överskott för andra amorteringar i strid med sin avtalsrättsliga lojalitetsplikt mot säljaren (jfr. RH 1995:147

• 2010, RH 2010:40
  Uppsägning av avtal på obestämd tid (s.k. tillsvidareavtal) om vattenleveranser: Med hänsyn till avtalets beskaffenhet har ansetts att det måste antas ha varit underförstått mellan avtalsparterna att avtalet inte skulle kunna sägas upp annat än om förutsättningarna för avtalet ändrades på ett mera avgörande sätt. Leverantörsbolaget har emellertid ansetts - oberoende av avtalsparternas avsikter - i princip haft rätt att säga upp avtalet även på den grunden att prissättningen inte längre framstår som rimlig utifrån vad som bort kunna förutses vid avtalets ingående

• 2010, NJA 2010 s. 58
  Mäklarprovision. När uppdraget lämnats av en näringsidkare har, till skillnad från när uppdraget lämnats av en privatperson, en mäklare ansetts berättigad till provision, oavsett att överlåtelseavtalet hävts därför att den av mäklaren anvisade köparen inte fullgjort sin betalningsskyldighet. Målet är avgjort av HD i dess helhet och antecknat i HD:s minnesbok (Jfr 1986 s. 146)

• 2009, Hovrättsdom
  Varken grunder för upphävande- eller ogiltighet av stadfäst förlikning ansågs visade; Bl.a. om supplerande moment, processens ram i tvistemål och ordningsfrågor vid förlikningsförhandling

• 2009, NJA 2009 s. 672
  Fråga om återförsäljningsavtal slutet på obestämd tid och utan villkor om uppsägning kunnat sägas upp med omedelbar verkan eller endast med skälig uppsägningstid

• 2008, NJA 2008 s. 24
  Fråga om rätt till avgångsvederlag för handelsagent vars uppdrag omfattat dels marknadsföring av tidsbegränsad nyttjanderätt till dataprogram, dels tillhandahållande av andra tjänster till kund. Analogisk tillämpning av 28 § lagen (1991:351) om handelsagentur.

• 2006, NJA 2006 s. 120
  Fråga om bevisbördan för påstående om överenskommelse om återkallelse av hävningsförklaring

• 2005, RH 2005:47
  Bättre rätt till handpenning vid avtal om köp av bostadsrätt

• 2005, NJA 2005 s. 142
  Avtalsvillkor som ger leasegivare rätt att ändra avgift vid ränteändring avseende den egna finansieringen har ansetts medföra skyldighet att sänka avgiften vid räntesänkning. Tillika fråga om leasetagaren, sedan avtalet överlåtits, har rätt till återkrav mot förvärvaren för överlåtarens överdebiteringar (jfr. NJA 1956 s. 209, NJA 1989 s. 224, NJA 1994 s. 359 och NJA 2002 s. 41).

• 2004, RH 2004:41
  Avtal om avbrytande av havandeskap mot viss ersättning har ansetts ogiltigt och sakna rättsverkan på grund av att det strider mot goda seder. Talan om att avtalad ersättning skall utges har därför avvisats

• 1999, NJA 1999 s. 71
  Fråga om rätt för landsting att häva ett entreprenadavtal rörande ambulanssjukvård med hänvisning till att entreprenören i väsentlig omfattning åsidosatt skyldigheten att tillhandahålla god vård

• 1998, NJA 1998 s. 99
  Att överenskommelse om hävning av fastighetsköp träffats efter den i 4 kap 12 § JB angivna preskriptionsfristen har inte ansetts medföra att överenskommelsen är ogiltig.

• 1997, NJA 1997 s. 347
  En bostadsrätt har sålts till en person som anvisats av fastighetsmäklare. Denne har med hänsyn till att försäljningen kommit till stånd avsevärd tid efter det att förmedlingsavtalet uppsagts och till omständigheterna i övrigt inte ansetts berättigad att uppbära mäklarprovision.

• 1995, RH 1995:147
  I ett avtal om överlåtelse av bostadsrätt genom köp intogs villkor om att köpet gällde under förutsättning att köparna erhöll erforderliga lån. Köparna ansågs inte ha visat att de till följd av villkoret saknade skyldighet att fullfölja överlåtelseavtalet. Vidare fråga om säljarens skyldighet att efter hävning av avtalet vidta åtgärder för att minska skadan på grund av avtalsbrottet. Även fråga om upphörande av allmän rättshjälp på grund av ändrade ekonomiska förhållanden.

• 1995, NJA 1995 s. 135
  Vid köp år 1986 av fastighet lämnades i köpehandlingarna oriktig uppgift om köpeskillingen, varför köpet enligt dåvarande lydelse av 4 kap 1 § JB blev ogiltigt. Förvärvare i senare led har ansetts ha rätt att till skydd för sitt förvärv åberopa 34 § avtalslagen.

• 1991, NJA 1991 s. 51
  En TR har i mål om hävning av fastighetsköp förpliktat säljarna att till köparna betala tillbaka köpeskillingen mot återbekommande av fastigheten. Domen har innan den vunnit laga kraft ansetts kunna läggas till grund för utmätning enligt 3 kap 6 § UB utan skyldighet för köparna att säkerställa sin motprestation.

• 1986, RH 1987:39
  Ett leasingavtal beträffande en personbil upphörde att gälla kort tid efter det att avtalet ingåtts. Tvist uppkom sedan leasingbolaget under åberopande av en bestämmelse i avtalet krävt hyresmannen på ett belopp motsvarande 35 procent av månadshyrorna för den återstående avtalstiden. Hyresmannen bestred kravet bl a under åberopande av 36 § avtalslagen och påstående att beloppet var oskäligt med hänsyn till den korta tid avtalet ägt bestånd. Hovrätten fann emellertid att leasingbolaget på grund av avtalets karaktär av kreditavtal skulle försättas i det läge som skulle ha rått om avtalet fullgjorts och att kravet därför inte kunde anses oskäligt (se RH 1988:22).

• 1986, NJA 1986 s. 146
  Spörsmål om fastighetsmäklares rätt till provision när i köpekontrakt, som tillkommit genom hans förmedling, avtalats bl a att köpebrev skulle upprättas mot att säljaren erhöll köpeskillingen men köpeavtalet hävts på grund av att köparen inte full gjort sin betalningsskyldighet (jfr 1916 s 378).

• 1985, NJA 1985 s. 219
  Fråga, när två fastighetsmäklare successivt har varit verksamma för att få till stånd försäljning av en fastighet, om det har förelegat ett sådant orsakssammanhang mellan den förste mäklarens verksamhet och det ingångna köpeavtalet att han bör ha rätt till provision (jfr 1975 s 748 och 1981 s 259).

• 1981, NJA 1981 s. 259
  Mäklares anspråk på provision för förmedling av fastighetsförsäljning har ogillats till följd av bristande orsakssammanhang mellan mäklarens åtgöranden och försäljningen (jfr 1975 s 748).

< Föregående avsnitt || 

ÖVERLÅTELSEFÖRBUD, PARTSBYTE & OGILTIGHET

Vad händer när överlåtelseförbud eller partsbyte som i och för sig kanske strider mot lag, finns reglerat i avtal, om någon av avtalsparterna bryter mot dessa klaus-uler?

För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.

Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.

• 2020, Hovrättsdom
  Broder som tillsammans med syster fått fastigheter i gåva av sin fader ansågs ha visat att ett villkor i faderns gåvobrev om att bådas samtycke krävdes vid försäljning av fastigheterna, hade upphört genom senare avtal mellan syskonen, trots att denna hembudsklausul i faderns gåvobrev inte hade diskuterats i samband med syskonens avtal; Bl.a. om tolkning av den gemensamma partsavsikten sett utifrån att alla delar i ett avtal får anses ha tillkommit för att fylla en förnuftig och rimlig funktion, samt utifrån avtalets övergripande syfte.

• 2019, NJA 2019 s. 480
  Parkeringsanmärkning. Tillämpning av 4 § lagen om felparkeringsavgift. Den som sålt ett fordon till en köpare med falsk identitet, och som fått full betalning, har ansetts inte frånhänts fordonet genom brott.  2. Det förhållandet att säljaren – när den felaktiga registreringen av köparen tagits bort – har återregistrerats i vägtrafikregistret, har inte ansetts medföra att säljaren är att anse som ägare när någon ny överlåtelse inte har skett.

• 2019, Hovrättsdom
  Bolag ansågs ha visat rätt att återfå aktier som överlåtits genom gåva, eller annars dess värde, aktierna ansågs dock ha saknat värde vid tidpunkten då gåvan fullbordades; Bl.a. om när överlåtelse kan vara fordringsrättsligt giltig, dock ogiltig enligt aktiebolagslagens förbud för aktiebolag att förvärva egna aktier när aktier anses ha överlåtits mot vederlag. Även om. principen om fordringsrätters fria överlåtbarhet och utförlig redogörelse för rättsföljden av ogiltighet där praxis saknas.

• 2018, Hovrättsdom
  Påstådd avtalsborgenär ansågs ej ha visat att förre avtalsborgenären, som också varit avtalsgäldenär i det ömsesidigt förpliktande avtalet, haft samtycke av den andra avtalsparten för att överlåta avtalet; Bl.a. om principer för överlåtelse av samtliga rättigheter och skyldigheter i ömsesidigt förpliktande avtal.

• 2017, NJA 2017 s. 1045
  Anteckning i fastighetsregistret om en i ett gåvobrev angiven inskränkning i gåvotagarens rätt att förfoga över fastigheten kan tas bort om det inte framgår av anteckningen vad förbehållet avser, gåvobrevet inte finns i inskrivningsmyndighetens akt och inte heller i övrigt har kunnat frambringas.

• 2017, NJA 2017 s. 550
  En samägares andel i en fastighet har tillkommit genom dels gåva, dels köp. Ett med gåvan förenat hembudsförbehåll har inte hindrat att andelsinnehavaren på grund av köpet hade rätt till en försäljning av hela fastigheten enligt 6 § samäganderättslagen.

• 2017, NJA 2017 s. 289
  Den som köper en andel i en fastighet blir inte utan vidare bunden av ett villkor, som föreskrivits i samband med gåva av andelen till säljaren, om att fastigheten inte får bjudas ut till försäljning på offentlig auktion enligt samäganderättslagen. Det gäller även om köparen skulle ha känt till villkoret vid förvärvet (Rättsfall: NJA 1949 s. 645, NJA 1981 s. 897, NJA 1990 s. 18, NJA 1993 s. 468, NJA 2000 s. 262, NJA 2007 s. 455 och NJA 2015 s. 1040).

• 2016, NJA 2016 s. 288
  Tillämpning av utländsk rätt (jfr. rättsfall: NJA 1987 s. 885).

• 2016, Hovrättsdom
  Bolag ansågs ej ha visat att förvärvare av inkråm var rätt kontraktspart avseende återkrav av mervärdesskatt för tidigare betalda tryckeritjänster; Bl.a. om befogad uppfattning om innebörden av agerande vid förhandlingar.

• 2016, NJA 2016 s. 51
  Verkan av överlåtelseförbud i avtal. Även fråga om skiljenämnd har överskridit sitt uppdrag (jfr. rättsfall: NJA 2009 s. 128 och NJA 2015 s. 1040).

• 2015, NJA 2015 s. 1040
  Vid totalentreprenad avseende småhus förelåg fel i entreprenaden (NJA 2015 s. 110). Ett avtalat överlåtelseförbud har inte hindrat en förvärvare av huset från att mot entreprenören göra gällande rättigheter som övertagits från beställaren. Också tolkning av en bestämmelse i ett standardavtal (ABS 95, Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader där enskild konsument är beställare) enligt vilken entreprenören efter garantitidens utgång endast ansvarar för väsentligt fel som har sin grund i entreprenörens vårdslöshet (Rättsfall: NJA 1949 s. 645, NJA 1966 s. 97 och NJA 2015 s. 110).

• 2015, Hovrättsdom
  Köpare av restaurangrörelse ansågs ej ha visat att kassaapparat hade ingått i inkråmsförvärv; Bl.a. om överlåtelse av äganderätt till leasingobjekt genom inkråmsförvärv och betydelsen av kännedom om leasingförhållande.

• 2012, RH 2012:16
  Hyresgästföreningarna i Sverige, som var ideella föreningar, har slagits samman till en förening genom ett fusionsliknande förfarande. Frågan om ett avtal om förhandlingsordning därigenom har överförts på den nya hyresgästföreningen utan motpartens godkännande har besvarats nekande.

• 2010, NJA 2010 s. 390
  Fråga om ett överlåtelseförbud vid förvärv av en fastighet utgjorde hinder mot utmätning enligt 5 kap. 5 § UB. Vid bedömningen av om förvärvet skulle betraktas som en gåva eller ett köp, har en sidoöverenskommelse om att ett i fångeshandlingen avtalat vederlag inte skulle utges, lämnats utan beaktande. (jfr. rättsfall: NJA 1991 s. 376, NJA 1993 s. 468, NJA 1994 s. 69, NJA 1997 s. 336, NJA 1998 s. 135 och NJA 2008 s. 457).

• 2008, RH 2008:74
  En ideell förening, som enligt sina stadgar hade till uppgift att anskaffa och bibehålla en bygdegård, sålde den fastighet som de i det angivna syftet hade förvärvat. Med hänvisning till att överlåtelsen uppenbarligen stred mot föreningens ändamål och köparen inte med framgång kunde åberopa god tro ansågs köparens förvärv vara ogiltigt.

• 2005, NJA 2005 s. 792
  Fråga om ett påstått aktieägartillskott, som skulle ha avhjälpt bristen i bolagets aktiekapital men som inte granskats av bolagets revisorer, kunde befria styrelseledamot från medansvar för framtida skulder enligt 13 kap. 2 § i 1975 års aktiebolagslag i dess lydelse före år 2002. Dessutom fråga om rätt till partssuccession (jfr. rörande medansvaret NJA 1942 s. 696 och NJA 1988 s. 620; rörande partssuccessionen NJA 1946 s. 638, NJA 1950 s. 570, NJA 1982 s. 320 och NJA 1991 s. 488).

• 1997, NJA 1997 s. 81
  Sedan ett bolag enligt avtal förvärvat annans anspråk på skadestånd på grund av påstått förtal genom tryckfrihetsbrott, väckte bolaget talan om utfående av skadestånd. Frågan huruvida anspråket kunnat överlåtas har ansetts avse själva saken och inte utgöra en fråga om rättegångshinder. (Avser även mål Ö 3009/96, avgjort samma dag) (jfr 1994 s 751).

• 1995, NJA 1995 s. 613
  Fråga om överlåtelse av andel i bostadsförening mot särskild ersättning stred mot förbudet i 12 kap 65 § JB.

• 1995, NJA 1995 s. 178
  Ett köpekontrakt avseende en fastighet innehöll en bestämmelse att äganderätten skulle övergå till köparen först på tillträdesdagen. Innan köpet fullbordades träffade de tre köparna en inbördes överenskommelse om fördelning av köpeskillingen och uppdelning av fastigheten. Överenskommelsen har ansetts innefatta ett giltigt förfogande över den rätt till fastigheten som köparna erhållit genom köpekontraktet.

• 1993, NJA 1993 s. 468
  Köpekontrakt och köpebrev avseende fast egendom innehöll ett förbud för köparen att sälja egendomen. Överlåtelseförbudet, som tillkommit i säljarens intresse, ansågs likväl sakna verkan mot köparens borgenärer. Egendomen ingick därför i köparens konkursbo. 4 kap 3 § och 20 kap 14 § JB, 5 kap 5 § UB och 3 kap 3 § KL.

• 1991, NJA 1991 s. 597
  Avtal mellan delägare av fastigheter har innehållit villkor som utgjort hinder mot försäljning enligt 6 § samäganderättslagen. Fråga om detta förhållande även utgjort hinder för utmätningssökande att jämlikt 8 kap 8 § UB utverka förordnande om att fastigheterna i deras helhet skall säljas.

• 1990, NJA 1990 s. 18
  Vid bodelning och arvskifte tilldelades en dödsbodelägare boets fasta egendom. Genom förbehåll i bodelnings- och arvskifteshandlingen tillförsäkrades andra delägare förköpsrätt till egendomen. Förbehållet har ansetts giltigt, varför förutsättning förelegat för anteckning av det i fastighetsboken. 20 kap 14 § JB (jfr 1981 s 897, 1984 s 673, 1987 s 726 och 1989 s 696).

• 1987, NJA 1987 s. 845
  Fastighetsköp har återgått på den grund att köpeskillingen i köpekontraktet angetts lägre än det verkliga beloppet och köpet därför enligt 4 kap 1 § JB är ogiltigt. Fråga om skyldighet dels för köparen att ersätta skada på fastigheten som vållats genom hans vanvård (I), dels för säljaren att ersätta köparen för nedlagda kostnader på fastigheten (II), dels för köparen att utge ersättning för avkastning under tid då han innehaft fastigheten (II).

• 1981, NJA 1981 s. 897
  Vid gåva av fast egendom har gåvotagarna genom förbehåll i gåvobrevet tillförsäkrats förköpsrätt till varandras andelar i egendomen. Förbehållet har ansetts giltigt, varför enligt 20 kap 14 § JB anteckning om detsamma skolat göras i fastighetsboken (jfr 1971 s 516 och 1974 s 314).

• 1981, NJA 1981 s. 552
  Bestämmelse i stadgarna för en bostadsförening om hembuds- och skiljedomsförfarande vid överlåtelse av andel i föreningen har, på grund av bestämmelsens oklarhet, ej ansetts skapa bundenhet för hembjudaren att överlåta andelen för det genom skiljedomen fastställda priset.

• 1966, NJA 1966 s. 97
  A, som genom kontrakt åtagit sig viss entreprenad för vägförvaltning, utfärdade en såsom fullmakt betecknad handling, enligt vilken B ägde rätt att hos vägförvaltningen "uppbära och kvittera den fordran" på angivet belopp som A hade hos B. Handlingen delgavs förvaltningen. A försattes sedermera i konkurs. I rättegång mot konkursboet hävdar B, att ifrågavarande handling icke utgjorde en återkallelig fullmakt utan innefattar en säkerhetsöverlåtelse, och att förty B har bättre rätt än konkursboet att utfå tillgodohavandet. B:s talan har bifallits. (Jfr 1958 s. 478 och där anmärkta rättsfall ävensom 1960 not C 172).