239 avgöranden
12 avsnitt:
Om formkraven för giltigt testamente, muntligt nödtestamente och bedömning av förfalskade underskrifter på vittnesintyg mm
För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.
Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.
Dödsbodelägare ansågs ha visat att testamente inte var giltigt då det inte hade upprättats i enlighet med formkraven; Bl.a. om betydelsen av vittnens samtidiga närvaro och att vittnena känt till innebörden av vittnesintyget.
< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >
Om påtryckningar, villfarelse och kognitiva faktorer som kan ha påverkat testator att upprätta testamente, vittnesjäv, samt gåvor som inte får tas emot.
För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.
Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.
< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >
Kriterier för att gåva ska anses likställd med testamente såsom att testatorn avser att ordna sin succession eller behålla nyttan av det bortgivna in till sin bortgång, förskott på arv & återgång av gåvor för att skydda laglott.
För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.
Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.
2019, Tingsrättsdom
Broder ansågs ha visat att moderns fastighetsgåva som låg nära hennes bortgång, och som hade hållits hemlig, var att likställa med testamente och därför skulle återgå; Bl.a. om att värdehöjande arbete på fastigheter måste kunna bevisas i detalj för att frångå huvudregeln i de förstärkta laglottsskyddet så att gåvan inte behöver återlämnas.
< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >
Om principer för tolkning av ordalydelse i testamente och testators vilja, konkret arvsrätt och fall då legatarie har avlidit före testatorn.
För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.
Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.
< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >
Skillnaden mellan att ha rätt till efterarv genom lag eller genom testamente och vad en efterlevande från äktenskap får göra med egendom som ärvs med fri förfoganderätt.
För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.
Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.
2014, Hovrättsdom
Allmänna arvsfonden ansågs ha visat rätt till en betydande del av arv framför ett anspråk på efterarv från närstående, därför att anspråket på efterarv ansågs ha sin grund i ett mellan makar upprättat testamente och inte enligt 3 kap. ärvdabalken.
< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >
Bedömning av situationer där originaltestamente inte längre finns, när originaltestamente har modifierats eller rivits sönder, när endast ett av flera originaltestamenten ändras och om kriterier för senare upprättad återkallandehandling.
För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.
Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.
2020, Tingsrättsdom
Legala arvingar ansågs ej ha visat att testamente till förmån för utomstående hade återkallats eller att det annars var ogiltigt; Bl.a. om bevisvärdering av kortfattad handling i förhållande till kraven på att otvetydigt återkalla ett testamente, om bevisbördan för att en handling i syfte att återkalla testamente är förfalskad, samt om övriga möjligheter i stort att försöka få ett testamente ogiltigförklarat pga. otillbörligt utnyttjande av sinnestillstånd eller omständigheterna i övrigt.Fråga, vid arvsbeskattning, om ett tidigare testamente återkallats genom ett senare eller om testator med det senare testamentet endast avsett att göra vissa mindre tillägg och, i den mån oförenlighet förelåg, ändringar i förhållande till det tidigare testamentet. Även frågor om förhållandet mellan olika legat och beräkningen av dessa.
1944, NJA 1944 s. 78
Sedan en person genom testamente bortgivit viss egendom, har han genom ett senare testamente -- utan att däri omnämna det förra eller på annat sätt angiva någon begränsning -- meddelat föreskrifter om fördelningen av sin kvarlåtenskap. Fråga huruvida härigenom det först upprättade testamentet blivit återkallat (Jfr 1909 s. 261.)
< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >
Hur tydligt ett avstående från rätten till arv måste vara och om att dödsbodelägare måste underrättas om avstående av arv eller överlåtelse av andel i dödsbo, för att ex. hindra att andelen kan utmätas av Kronofogden
För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.
Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.
2017, Tingsrättsdom
Talan om att testamente inte uppfyllde formkraven medgavs, eftersom svaranden inte självmant hade gått med på att inte åberopa testamentet innan processen inleddes, ansågs det nödvändigt att klandra testamentet och svaranden fick därför betala även kärandens rättegångskostnader.
2016, Tingsrättsdom
Talan om ogiltighet av testamente som inte var undertecknat ansågs befogad eftersom svarandena inte hade avstått skriftligt från sin rätt enligt testamentet, dock ansågs målet inte särskilt komplicerat och ersättning för rättegångskostnader beviljades därför endast för 15 timmars arbete.
2012, Hovrättsdom
Dödsbodelägare ansågs ej ha styrkt att viss andel i dödsboet hade överlåtits till tredjeman – dödsbodelägarna hade inte underrättats tillräckligt och bl.a. därför ansågs överlåtelsen inte sakrättsligt skyddad, andelen kunde därför utmätas av Kronofogden.
2008, Hovrättsdom
Arvinge ansågs ha visat att testators arvsavstående under dennes livstid som inte hade fullföljts, kunde åberopas senare av arvingen gentemot testatorns dödsbo; Bl.a. om den obligationsrättsliga innebörden av att avstå arv.
2005, NJA 2005 s. 400
Vid makes död har den efterlevande maken avstått från sin rätt vid arvskiftet till förmån för den avlidne makens barn. Fråga om barnen, som vid den efterlevande makens död saknat rätt till efterarv, är arvsberättigade i den mening som avses i 3 kap. 8 § ärvdabalken.
Stämpelskattemål. Arvinge avstod till förmån för bl a A arv till ett angivet belopp. Genom en såsom "verkställande av arvsavstående" betecknad handling överenskom dödsbodelägarna att A skulle påföras dödsboets fastighet mot avräkning av ett belopp motsvarande fastighetens marknadsvärde. Arvsavståendet har ansetts jämförligt med ett legat som skall fullgöras av den avstående arvingen. A:s fastighetsförvärv har befunnits utgöra köp för vilket stämpelskatt skall erläggas (Jfr 1982 s. 125)
1987, NJA 1987 s. 185
Stämpelskattemål. Arvinge avstod till förmån för bl a A arv till ett angivet belopp. Genom en såsom "verkställande av arvsavstående" betecknad handling överenskom dödsbodelägarna att A skulle påföras dödsboets fastighet mot avräkning av ett belopp motsvarande fastighetens marknadsvärde. Arvsavståendet har ansetts jämförligt med ett legat som skall fullgöras av den avstående arvingen. A:s fastighetsförvärv har befunnits utgöra köp för vilket stämpelskatt skall erläggas (Jfr 1982 s. 125)< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >
Om ansvar i samband med boutredares förvaltning av egendom, kriterier för att förordna eller entlediga boutredare, och registrering av bouppteckning m.m.
För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.
Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.
2020, Tingsrättsdom
Dödsbodelägare som känt till vissa ägarförhållanden rörande bostadsrätt i 17 år, ansågs ej ha visat tillräckliga skäl för att så långt i efterhand få åberopa dessa skäl gentemot den sedan länge registrerade ägaren till bostadsrätten i syfte att åstadkomma ett arvskifte som uppfyller formkraven.
2020, Tingsrättsdom
Påstådd arvinge genom uppvisat testamente ansågs ha möjlighet att yttra sig om lämplig boutredningsman även om giltigheten av det uppvisade testamentet inte hade prövats; Bl.a. om att påstående om giltigt testamente kan räcka för att räknas som dödsbodelägare.
2018, Tingsrättsdom
Dödsbodelägare ansågs ej ha visat att tillägg till testamente var ogiltigt vid en s.k. begränsad förhandsprövning, inte heller att det fanns skäl att ifrågasätta testamentsexekutorns lämplighet som boutredningsman.
Dödsbo ansågs ha visat att advokatfirma som förvaltat mångmiljonarv genom uppdrag som kan likställas med uppdrag för boutredningsman, dock endast utifrån en generalfullmakt som utställts av den avlidne, inte hade ingått ett giltigt uppdragsavtal med dödsboet och därmed inte hade rätt till betalning för utfört arbete. Även skadeståndsskyldighet för vårdslösa råd om avtal för olika tjänster; Bl.a. om avtalslagens fullmaktsreglering i förhållande till ärvdabalkens tvingande reglering, obehörig vinst och läran om tjänster utan uppdrag (s.k. negotiorum gestio).
1993, NJA 1993 s. 570
Fråga om rätt för make att lång tid efter äktenskapsskillnad påkalla bodelning och förordnande av bodelningsförrättare.
1936, NJA 1936 s. 28
Tvist mellan dödsbodelägare om personvalet vid förordnande av boutredningsman.
< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >
Möjligheter för testamentsexekutor att också förordnas som boutredningsman och testamentsexekutors rättshandlingsförmåga.
För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.
Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.
2020, Tingsrättsdom
Dödsbodelägare ansågs ej ha visat tillräckliga skäl för att testamentsexekutor inte också skulle förordnas till boutredningsman; Bl.a. om skäl som kan medföra att testamentsexekutor inte bör utses till boutredningsman.
2018, Tingsrättsdom
Dödsbodelägare ansågs ej ha visat att tillägg till testamente var ogiltigt vid en s.k. begränsad förhandsprövning, inte heller att det fanns skäl att ifrågasätta testamentsexekutorns lämplighet som boutredningsman.
< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >
Om dödsbodelägares- och andras möjligheter att klandra testamente eller processa i arvsfrågor om ex. boutredning, samt hur detta får göras utifrån bl.a. kriterier för onödiga processer.
För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.
Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.
2016, Tingsrättsdom
Talan om ogiltighet av testamente som inte var undertecknat ansågs befogad eftersom svarandena inte hade avstått skriftligt från sin rätt enligt testamentet, dock ansågs målet inte särskilt komplicerat och ersättning för rättegångskostnader beviljades därför endast för 15 timmars arbete.
2015, Tingsrättsdom
Talan om ogiltighet av testamente där vittnen inte varit närvarande samtidigt ansågs befogad eftersom svaranden inte hade avstått skriftligt från sin rätt enligt testamentet, dock ansågs målet inte särskilt komplicerat och ersättning för rättegångskostnader beviljades därför endast för 15 timmars arbete á 2 250 kr.
2013, RH 2013:22
Fråga om förordnande av boutredningsman på ansökan av borgenär. En person som hade lån hos borgenären mot säkerhet i fast egendom avled. Borgenären hade ingen praktisk möjlighet att ta säkerheten i anspråk eftersom det inte förrättats bouppteckning för dödsboet. Hovrätten fann att borgenärens rätt måste anses äventyras på ett sådant sätt att ansökan om boutredningsman skulle bifallas.
1963, NJA 1963 s. 57
Då dödsbodelägare avstått från arv intill ett angivet belopp men ej från hela arvet eller från viss kvotdel därav, har avståendet ansetts ej hava till följd att den, till vilken detsamma skett, blivit delägare i dödsboet.
< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >
Om korrekt delgivning av testamente, bouppteckning m.m. som avgör när tidsfrister börjar löpa. Ärvdabalken och Äktenskapsbalken m.fl. innehåller ett mycket stort antal olika tidsfrister som kan vara helt avgörande i processer rörande arv, bara några har tagits upp i olika rättsfall och det här avsnittet kan därför inte användas som en lista över vilka tidsfrister som måste beaktas när det gäller arv och bodelning!
För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.
Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.
1993, NJA 1993 s. 570
Fråga om rätt för make att lång tid efter äktenskapsskillnad påkalla bodelning och förordnande av bodelningsförrättare.
För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.
Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.
Återgång av legat enligt 21 kap. 5 § ärvdabalken kan ske bara för betalning av den dödes skulder och inte för betalning av dödsboets andra skulder.
Dödsbodelägare ansågs ej ha visat att tillägg till testamente hade tillkommit genom urkundsförfalskning, eller att testamentet hade tillkommit på annat sätt än vad som framgick av dess vittnesintyg; Bl.a. om presumtion för äkta testamente när vittnesintyg finns, samt utförlig bevisvärdering av flera utlåtanden rörande äkthet av underskrift.
Fråga om gäldenär kunde åberopa en skriftlig gåvoutfästelse av den ursprunglige borgenären till kvittning gentemot ny innehavare av ett löpande skuldebrev. Skuldebrevslagens bestämmelser om löpande skuldebrev har inte ansetts analogt tillämpliga när skuldebrevet förvärvats genom arv. 1 § och 3 § lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva; NJA 1972 s. 439
[Senare avgjort av HD genom NJA 2017 s. 289] En fastighet har överlåtits till tre bröder genom gåva. I gåvobrevet uppställdes ett villkor om att fastighetsägarnas samägande av fastigheten inte ska vara underkastat reglerna i samäganderättslagen (1904:48 s. 1). Fråga om villkoret även gäller för bröstarvingarna till den ene brodern efter att han avlidit och de förvärvat hans fastighetsandel genom arv.
I tingsrätten förde V.F.R. och C.M.R. dels en talan om klander av testamente, dels en talan om förverkande avL.R:srätt att ta testamente. Tingsrätten avvisade käromålet i dess helhet med hänvisning till att V.F.R. och C.M.R. godkänt det aktuella testamentet. I sitt avgörande berörde tingsrätten emellertid inteV.F.R:sochC.M.R:stalan om förverkande. Hovrätten ansåg att en talan om förverkande av testamente kan föras oberoende av en klandertalan, att tingsrätten brustit i att motivera sitt avgörande i denna del och att rättegångsfel därför förekommit vid tingsrätten. Även fråga om testamentstagarnas godkännanden kunde betraktas som ogiltiga med hänvisning till avtalslagens allmänna ogiltighetsregler och förutsättningsläran
Preskription av en huvudfordran omfattar också fordran på grund av borgen, även när gäldenären har avlidit innan huvudfordringen preskriberades
Fråga om förordnande av boutredningsman på ansökan av borgenär. En person som hade lån hos borgenären mot säkerhet i fast egendom avled. Borgenären hade ingen praktisk möjlighet att ta säkerheten i anspråk eftersom det inte förrättats bouppteckning för dödsboet. Hovrätten fann att borgenärens rätt måste anses äventyras på ett sådant sätt att ansökan om boutredningsman skulle bifallas.
Ett testamente har försetts med ett vittnesintyg enligt 10 kap. 2 § andra stycket ärvdabalken. Bevisbördan för påståendet att testamentsvittnenas underskrifter varit falska åvilar därmed den som klandrat testamentet (Rättsfall: NJA 1994 s. 34; Svea hovrätts dom 2010-03-05 i mål T 8903-08; Svea hovrätts dom 2010-10-06 i mål T 9983-09).
En man avled och efterlämnade som dödsbodelägare sin hustru och ett barn från ett tidigare äktenskap. Mannen och hustrun hade träffat avtal om bodelning som innebar att giftorättsgodset delades lika och att hustrun från mannen tillskiftades en bostadsrätt och hälften av bohaget som hörde till bostadsrätten. Två dagar senare upprättade makarna ett äktenskapsförord som innebar att bostadsrätten med tillhörande bohag och ett tillgodohavande på ett bankkonto blev hustruns enskilda egendom medan giftorättsgemenskap skulle råda i övrigt mellan makarna. Några månader senare upprättade makarna ett inbördes testamente med sekundosuccession. Rättshandlingarna har inte ansetts utgöra ett förfarande som vid tillämpningen av 7 kap. 4 § ärvdabalken ska jämställas med gåva.
Ett dödsbo har ålagts skyldighet att stå för kostnaderna för den avlidnes begravning när en enskild dödsbodelägare beställt begravningstjänsten. Fråga om frångående av kravet på så kallad samförvaltning i 18 kap. 1 § ärvdabalken.
Sedan en person med hemvist i USA och både svenskt och amerikanskt medborgarskap avlidit och efterlämnat egendom i båda länderna, sker boutredning i Sverige av den egendom som finns här. Det amerikanska dödsboet efter den avlidne, som gör anspråk på egendom som efterlämnats i USA, har ansetts ha behörighet att som part väcka talan vid svensk domstol, eftersom boet har rättskapacitet och kan uppträda som part enligt rättsordningen i USA. Fråga också om vem som kan företräda det amerikanska dödsboet.
Efterlevande make har genom en särskild framställning begärt att bodelningen mellan honom och den avlidna hustruns arvingar skall jämkas så att vardera sidan som sin andel behåller sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § första stycket första meningen ÄktB). Det har ansetts att framställningen skall beaktas utan hinder av att bodelning skett först sedan båda makarna har avlidit.
Verksam ändring av testamente?
I mål om edgång enligt 17 kap. 5 § andra stycket äktenskapsbalken har tingsrätten dömt ut förelagt vite mot make som vägrat att avlägga ed. Frågan om vitet inte borde dömts ut eftersom dels sådant vitesföreläggande som avses i paragrafens första stycke inte förekommit, dels maken inte velat lämnat några uppgifter till bouppteckningen har besvarats nekande. Även fråga om vitet förlorat sin betydelse eller skäl för jämkning av vitet föreligger.
Fråga huruvida en i dödsbo förordnad boutredningsman bör entledigas på ansökan av dödsbodelägarna när mot dödsboet görs gällande anspråk som är tvistiga.
Har en särskilt förordnad boutredningsman i ett internationellt dödsbo ådragit sig skadeståndsskyldighet för en ren förmögenhetsskada genom att inte bevaka ett testamente efter den döda? Omfattar principalansvaret i så fall en sådan skada som vållats av en anställd? (Jfr NJA 2000 s. 639)
Dödsbo har på begäran av borgenär avträtts till förvaltning av boutredningsman när arvingarna, under påstående att fordringen inkräktade på deras rätt till laglott, skiftat boet utan att först betala borgenären eller avsätta medel till betalning åt denne.
En efterlevande make har avstått från kvotdelar av sin rätt enligt ett inbördes testamente med förbehåll att delarna skulle tillfalla endast vissa av de i testamentet angivna sekundosuccessorerna. Dessa har trots förbehållet blivit dödsbodelägare genom avståendet.
Skyldigheten för dödsbo som innehar fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet att avveckla innehavet inom viss tid gäller även dödsbo med bara en delägare.
Fråga huruvida förmånstagarförordnande vid försäkring till namngiven sambo fortsatt att gälla trots att samboendet upphört före försäkringstagarens död.
Ett testamente har översänts till en arvinge tillsammans med en begäran om arvingens ställningstagande i syfte bl.a. att delgivningen av testamentet skulle äga rum. Fristen för klandertalan har ansetts börja löpa den dag då arvingen kvitterade ut försändelsen.
En dom, varigenom en man förklarats ej vara far till ett barn som fötts i hans äktenskap, har inte ansetts böra medföra att ett tidigare arvskifte efter mannen, i vilket barnet deltagit som mannens bröstarvinge, skall förklaras ogiltigt.
I överklagande av TR:s beslut om arvsskatt har angetts att den till grund för beslutet liggande bouppteckningen felaktigt saknat uppgift om att behållningen utgjorts av andel i oskiftat dödsbo. Felet har ansetts vara sådant som enligt 20 kap 10 § ÄB skall föranleda förrättande av tilläggsbouppteckning. Överklagandet har därför avvisats.
Makar, som gemensamt köpt fastigheter, har betalat en del av köpesumman kontant och återstoden med lånade medel. Av kontantdelen har vardera maken erlagt hälften, varvid den ena maken betalat med sin enskilda egendom. Denna makes hälftendel av fastigheterna har ansetts utgöra enskild egendom.
Fråga, vid ansökan om att ett dödsbo skall avträdas till förvaltning av boutredningsman, under vilka förutsättningar den som åberopar ett tvistigt anspråk på universell testamentsrätt skall kunna provisoriskt anses som dödsbodelägare.
Fråga om rättens tillstånd enligt 19 kap 1 § ÄB för boutredningsman att överlåta dödsbos fastigheter till utomstående, då en delägare i dödsboet förklarat sig villig att förvärva fastigheterna till samma pris.
Två testamentsvittnen har på testamente tecknat intyg om att testator i deras samtidiga närvaro skrivit under testamentet. Fråga om beviskravet när ett av vittnena i klanderprocess rörande testamentet påstår att testator ej var närvarande då testamentet bevittnades.
Fråga, beträffande s k holografiskt testamente, dels om det förelegat en nödfallssituation dels om testamentshandlingen kunde anses undertecknad. 10 kap 3 § 1 st ÄB.
Appen Lagens möjligheter ger privatpersoner och företagare tillgång till juridik i viktiga frågor. Det är juridik, närmare bestämt domstolsavgöranden, som idag bara finns samlade i dyra databaser som är tillgängliga för jurister.
Genom att dela denna sida bidrar Ni på ett viktigt sätt till spridning av juridisk information i samhället.
Copyright © Alla rättigheter förbehållna, Lagens möjligheter / Juristfirman De juris est AB 2017 - 2022